Morten Lyhne Petersen
Ett nytt bluffmejl utger sig komma från en svensk myndighet och kräver svar inom ett dygn.
Bedragarna pressar mottagaren med en snäv tidsfrist för att kortsluta det sunda förnuftet, och tekniken är just nu extra svår att genomskåda när AI slipar bort de stavfel som förr avslöjade den här typen av mejl.
Folkhälsomyndigheten gick den 19 mars 2026 ut med en officiell varning för mejl som uppmanar mottagaren att klicka på en länk för att genomföra vad som sägs vara en ”obligatorisk hälsokontroll”. Mejlen kommer inte från myndigheten, skriver Folkhälsomyndigheten i sin varning.
Chefsjurist Bitte Dellborg är tydlig med rekommendationen: ”Vi rekommenderar den som får ett sådant mejl att inte klicka på några länkar.”
Skatteverket i toppen av bedragarnas skottlinje
Skatteverket är en av de myndigheter som allra oftast används som täckmantel i bluffmejl. Polisregion Nord gick i januari 2026 ut med en varning efter flera anmälningar där mottagare uppmanats att klicka på länkar i mejl som såg ut att komma från Skatteverket.
Skatteverket poängterar själva att myndigheten aldrig frågar efter kontouppgifter via mejl eller sms. ”Skatteverket efterfrågar aldrig dina kontouppgifter i mejl eller sms”, står det på myndighetens egen sida om hur bluffmejl ska hanteras. Kontouppgifter hanteras uteslutande via inloggade e-tjänster med e-legitimation.
Enligt Brottsförebyggande rådet är bedrägerier ett av de vanligaste brotten i Sverige, och antalet anmälningar har ökat över tid, skriver myndigheten på sin ämnessida om bedrägeri. Brotten medför stora brottsvinster som många gånger går vidare till organiserad brottslighet.
Tre tecken som avslöjar bluffen
Skatteverket listar konkreta varningssignaler att titta efter, enligt myndighetens råd:
1. Kontrollera webbadresserna. Adresserna leder inte till myndighetens riktiga sida utan innehåller ofta konstiga kombinationer av siffror och bokstäver. Håll muspekaren över länken utan att klicka och läs vart den faktiskt pekar.
2. Reagera på språket. Trots att AI har eliminerat mycket av de gamla stavfelen är formuleringarna ofta stela eller onaturliga. Skatteverket varnar också för mejl där svenska och engelska (eller andra språk) blandas i samma meddelande.
3. Var skeptisk mot tidspress. En riktig myndighet ställer sällan ultimatum på 24 timmar med hot om rättsliga konsekvenser. Den falska brådskan är själva verktyget bedragarna använder för att få folk att agera utan att tänka efter.
Så gör du om mejlet kommer
Skatteverkets huvudråd är enkla: klicka inte på länkar eller QR-koder, öppna inte bilagor, svara inte på meddelandet och radera det. Är du osäker, gå aldrig via länken i mejlet. Öppna en ny flik, skriv in adressen till myndigheten manuellt eller sök upp den via en sökmotor, och logga in där. Konsumentverket påminner också om att vara försiktig med vad du klickar på och att aldrig lämna ut känsliga uppgifter som kontonummer och inloggningsuppgifter.
Behöver du bekräfta att ett meddelande är äkta, ring myndigheten på ett nummer du hittar på deras officiella sida, aldrig ett nummer som står i själva mejlet.
Har du redan klickat på en länk eller lämnat ut uppgifter, kontakta din bank omedelbart och gör en polisanmälan. Ju snabbare bedrägeriet fångas upp, desto större är chansen att pengarna kan stoppas.
