Morten Lyhne Petersen
Nederländska nätbolag drar ned laddtempot på tusentals publika laddpunkter mellan klockan 16 och 21 i vinter, och en del röster vill gå längre och förbjuda kvällsladdning helt.
Beslutet beskrivs som en akut åtgärd för att rädda ett elnät som inte hinner byggas ut i samma takt som elbilsflottan växer. Sverige står inför samma underliggande problem, men regeringen valde i mars motsatt riktning och sköt upp den nya effekttariffen.
Programmet kallas netbewust laden, ungefär nätmedveten laddning, och körs vardagar mellan klockan 16 och 21 under vintermånaderna. Det omfattar drygt 5 200 publika laddpunkter och åtta laddoperatörer, bland dem Allego, Vattenfall och TotalEnergies, enligt nätbolaget ElaadNL. Enexis startade den 17 november 2025, Stedin följde i december 2025 och programmet löper till slutet av februari 2026.
Under topptimmarna sänks effekten på de berörda stolparna, så att bilen laddar långsammare utan att priset påverkas. Föraren kan tillfälligt slå av begränsningen om bilen måste laddas snabbt.
Stedin vill stänga av laddstolpar helt
Det är just kvällstoppen som är problemet. Regionala nätbolaget Stedin har redan tidigare uppmanat nederländska kommuner att stänga av publika laddstolpar helt mellan klockan 16 och 21, och bolagets vd Koen Bogers beskrev situationen så här: elnätet sprängs på sömmarna under kvällstoppen och under soliga vår- och sommardagar.
Stedin räknar med att varje avstängd laddstolpe i topptid frigör kapacitet motsvarande ungefär ett nybyggt hem. Bolaget planerar samtidigt att investera åtta miljarder euro fram till 2030 för att bygga ut nätet.
Den nederländska branschorganisationen för elbilsförare, Vereniging Elektrische Rijders (VER), kallar avstängningsförslaget för väl drastiskt och varnar för att signalen kan avskräcka bensinbilsägare som funderar på att gå över till el.
Tryck mot ett växande nederländskt elnät
Nederländerna passerade i början av 2026 två miljoner el-, laddhybrid- och hybridbilar, och mer än en av fem personbilar i landet är nu helt eller delvis elektrifierad, enligt branschsiffror sammanställda av NL Times i april 2026. Av de helt batteridrivna bilarna registrerades 156 139 nya under 2025, en ökning med drygt 18 procent jämfört med året innan.
Det är den tillväxten, kombinerat med flaskhalsar i distributionsnätet, som har drivit nätbolagen till att aktivt strypa laddeffekten under de timmar då hushållen samtidigt lagar mat, tvättar och torkar.
Sverige sköt upp sin egen effektstyrning
Sverige har på kort tid byggt upp en betydande elbilsflotta. Vid årsskiftet rullade drygt 756 000 laddbara personbilar på de svenska vägarna, motsvarande omkring 18 procent av personbilsparken, och 61 procent av alla nyregistrerade bilar 2025 var laddbara, skriver branschtidningen Energi med data från Power Circle.
Det svenska svaret på samma nätproblematik har länge varit effekttariffer, en avgift som gör det dyrare att dra mycket effekt samtidigt under topptimmar. Men i mars 2026 lade regeringen om kursen. Energimarknadsinspektionen fick i uppdrag att upphäva nuvarande regler senast den 30 juni 2026 och presentera en ny, mer enhetlig modell senast den 12 april 2027.
Energi- och näringsminister Ebba Busch motiverade beslutet med att effektavgifterna har slagit för hårt mot vanliga hushåll och varit svåra att förstå, samtidigt som de inneburit höga kostnader för många, enligt Energi. Tomas Malmström på branschorganisationen Energiföretagen kallade omläggningen ”helt nya förutsättningar” för medlemsbolag som planerat sin verksamhet efter myndighetens tidigare krav.
Två sätt att hantera samma problem
Svenska kraftnät trappar samtidigt upp investeringarna i stamnätet. De årliga investeringsvolymerna stiger från cirka nio miljarder kronor 2025 till runt 20 miljarder per år 2026 och 2027, med särskilt fokus på Stockholmsregionen där efterfrågan ökar snabbast.
I praktiken har Nederländerna och Sverige därmed valt två olika strategier för att hantera den växande elbilsflottans tryck på nätet. Holländarna sänker laddeffekten direkt vid stolpen under kvällstimmarna. Sverige har valt att backa från den prismekanism som var tänkt att göra samma jobb, och får i stället hoppas att den fysiska utbyggnaden av nätet hinner ifatt.
