Morten Lyhne Petersen
Från den 18 februari 2027 ska nya mobiler i EU ha batterier som vanliga användare själva kan byta.
Beslutet bygger på EU:s batteriförordning från 2023 och är tänkt att förlänga telefonernas livslängd, sänka konsumenternas kostnader och minska elektronikavfallet. Men en undantagsregel om batterihållbarhet betyder att flera av dagens toppmodeller redan slipper kravet.
Reglerna i artikel 11 i EU:s batteriförordning 2023/1542 börjar gälla den 18 februari 2027. Då ska bärbara batterier i smartphones och surfplattor vara ”lätt borttagbara och utbytbara av slutanvändaren” under hela produktens livstid.
Det räcker alltså inte att en certifierad verkstad kan öppna telefonen. En vanlig konsument, utan särskild kunskap, ska kunna utföra bytet hemma.
Vanliga verktyg, inga limmade batterier
Förordningen kräver att bytet kan ske med kommersiellt tillgängliga verktyg, utan värmepistoler, lösningsmedel eller särskilda klämmor.
Tillverkarna får inte heller låsa in batteribytet bakom egna proprietära verktyg. I riktlinjerna från EU-kommissionen definieras sådana verktyg som de ”som inte finns att köpa för allmänheten” eller som inte kan licensieras på rättvisa villkor.
Dessutom måste reservbatterier finnas tillgängliga ”till ett rimligt pris” i minst fem år efter att den sista enheten av en modell har släppts på marknaden. Syftet är att stoppa praxisen där batteribyte blir omöjligt så snart en modell utgår.
Kryphålet som räddar iPhone
Det är här reglerna blir komplicerade. EU har infört ett undantag för riktigt slittåliga batterier. En telefon vars batteri behåller minst 80 procent av sin ursprungliga kapacitet efter 1 000 fulla laddcykler behöver inte ha ett batteri som användaren själv kan byta.
Det undantaget passar Apple som handen i handsken. Enligt en analys publicerad i juni 2026 har iPhone 17 Pro Max redan registrerats i EU:s produktdatabas EPREL som en enhet som klarar tröskeln. Samsungs nuvarande toppmodeller uppges också ligga över gränsen.
Det innebär i praktiken att flera av de mest sålda flaggskeppen i Sverige, inklusive Apples nyaste iPhone-modeller, kan fortsätta säljas med limmade, fast monterade batterier även efter februari 2027. Mellanklass- och budgetmodeller, där batterihälsan sällan är lika hög, träffas däremot fullt ut av kravet.
Vad svenska konsumenter kan spara
Idag är ett batteribyte ofta dyrare än vad ett nytt batteri kostar i delar. Auktoriserade Apple-reparatörer i Sverige tar typiskt runt 2 000–2 500 kronor för ett batteribyte, medan oberoende verkstäder ofta ligger mellan 500 och 1 000 kronor beroende på modell.
Om EU-reglerna får genomslag på bred front kan ett självbytt batteri i butik landa på en bråkdel av det priset. Enligt EU-kommissionen trädde batteriförordningen i kraft den 17 augusti 2023 och syftar till att göra batterier hållbara genom hela livscykeln, från råvara till återvinning.
Samsung omformar konstruktionen, Apple väntar
Bland tillverkarna har Samsung bekräftat offentligt att man designar om den invändiga konstruktionen i enheter som planeras för 2027 och framåt. Apple testar enligt samma källa interna arkitekturer för framtida iPhone-modeller, men har inte gått ut med någon publik bekräftelse på en konkret redesign.
Eftersom tillverkare i regel bygger en gemensam hårdvaruversion för alla marknader, kan effekten av EU-reglerna bli global. Telefoner som säljs i USA, Asien och Sverige tenderar att vara samma fysiska produkt.
För konsumenterna återstår frågan om verkligheten matchar löftet. Reglerna är tydliga på papperet, men i takt med att tillverkarna pressar upp batteriernas hållbarhet kan undantaget göra att det fortfarande är teknikern och inte konsumenten som öppnar telefonen efter februari 2027.
