Så blir du säkrare på nätet – 12 smarta vanor att börja med redan i dag

Här är sex konkreta steg du kan ta direkt. Börja med några av dem i dag, så har du redan kommit längre än de flesta.

Uppdatera alltid – direkt när det plingar

Säkerhetsuppdateringar är din viktigaste skyddsväst online. När mobilen, datorn eller surfplattan ber om att få uppdatera – tryck ja direkt, inte ”sen”.

När utvecklare upptäcker säkerhetshål lagar de dem med en uppdatering. Samtidigt lär sig också angripare hur hålet ser ut. Ju längre du väntar, desto större chans att någon hinner utnyttja sårbarheten.

Läs också: Nvidia passerade 4 000 miljarder dollar

Att konsekvent installera uppdateringar så fort de dyker upp är ett av de enklaste och mest effektiva sätten att hålla hackare borta.

Bygg starka lösenord – och låt en lösenordshanterare göra jobbet

Enkla och förutsägbara lösenord är fortfarande en av de vanligaste orsakerna till dataintrång. Lösenord som “123456”, “password” eller kombinationer av namn och födelsedatum kan gissas utan större ansträngning.

Även slumpmässiga lösenord går att knäcka om de är för korta. Med hjälp av program kan angripare systematiskt testa alla möjliga kombinationer. Ju längre lösenord, desto svårare – faktiskt exponentiellt svårare – att forcera.

Det innebär att du behöver långa, unika och gärna ”meningslösa” lösenord. För att slippa memorera dem själv kan du använda en lösenordshanterare. Den skapar starka lösenord åt dig, sparar dem säkert och fyller i dem automatiskt. Du behöver bara komma ihåg ett enda: huvudlösenordet som låser upp alla andra.

Läs också: Apple vill köpa F1-rättigheterna

Lägg till ett extra lås med tvåfaktorsinloggning

Även det starkaste lösenord kan läcka – till exempel i en databas som har sparats oskyddad och sedan blivit publicerad i ett intrång. Därför räcker det inte alltid med ett bra lösenord.

Tvåfaktorsautentisering (2FA) eller multifaktorautentisering (MFA) är ett extra lager skydd. Du känner igen det som när du måste fylla i en engångskod från sms eller en app vid inloggning. Skulle någon komma över ditt lösenord behöver de fortfarande din telefon eller din säkerhetsnyckel för att ta sig in.

Allt fler tjänster erbjuder i dag så kallade passkeys. Då loggar du in med din mobil eller dator som nyckel, utan att behöva skriva ett lösenord. Tekniken bygger på kryptering och gör det betydligt svårare för angripare att stjäla dina inloggningsuppgifter.

Säkerhetskopiera allt viktigt – innan olyckan är framme

Ransomware och liknande skadeprogram har blivit en lukrativ del av nätbrottsligheten. Angripare låser dina filer och kräver betalning för att låsa upp dem. Andra typer av skadlig kod kan förstöra eller kryptera innehållet på din dator.

Läs också: Samsung fortsätter med galna priser

Det mest effektiva motmedlet är ganska tråkigt – men livsviktigt: backup. Om du har en färsk säkerhetskopia kan du radera allt, rensa bort skadeprogrammet och återställa dina filer.

Säkerhetsexperter brukar tala om 3–2–1-regeln:

• ha minst tre kopior av dina viktigaste filer
  
• lagra dem på två olika typer av media (till exempel dator + extern hårddisk)
  
• och ha minst en kopia på en annan plats, till exempel i molnet.
  

Med automatiska backup-tjänster kan du schemalägga kopior så att de tas regelbundet utan att du behöver tänka på det.

Lär dig känna igen social manipulation

Trots all avancerad teknik är många bedrägerier egentligen ganska gamla trick i ny kostym. Social engineering – social manipulation – handlar om att lura dig att själv lämna ifrån dig uppgifter eller pengar.

Läs också: Håll inne knappen – då avslöjar WhatsApp en dold funktion du inte visste fanns

Bedragare utger sig ofta för att vara banken, myndigheter eller välkända företag. De skapar stress och oro: hot om spärrade konton, påstådda skulder, obetalda böter eller märkliga abonnemang du aldrig beställt.

Typiska tecken är:

• brådska – ”svara inom 10 minuter”
  
• starka känslor – hot, skuld eller panik
  
• krav på att du ska lämna känslig information eller logga in via en länk.
  

Stanna upp varje gång du får ett mejl eller sms som gör dig stressad. Kontrollera avsändaradressen, jämför med tidigare meddelanden från samma aktör och fundera på om det låter rimligt. Gå själv in via bankens eller myndighetens officiella webbplats i stället för att klicka på länken i meddelandet.

Granska länkar och bilagor innan du klickar

Många attacker bygger på att du bara ska trycka på ”öppna”. En till synes oskyldig länk eller bifogad fil kan i själva verket installera skadlig kod – till exempel ett program som registrerar allt du skriver på tangentbordet eller ett ransomware som krypterar dina filer.

Läs också: Samsung Galaxy Z Fold7: Tunnare, starkare och snabbare

Som grundregel: om du är minsta osäker, klicka inte. Hovra med muspekaren över länken (utan att trycka) för att se vilken adress den faktiskt leder till. På mobil kan du ofta trycka och hålla inne för att förhandsgranska länken.

Du kan också kopiera länken och klistra in den i en kostnadsfri URL-kontrolltjänst, till exempel från en säkerhetsleverantör. Sådana verktyg kan varna om adressen är kopplad till kända skadeprogram eller bedrägerisidor.

Små steg – stor skillnad för din säkerhet

Cybersäkerhet behöver varken vara komplicerad eller tidskrävande. Några enkla vanor kan göra dig betydligt mindre sårbar än majoriteten av alla användare.

Om du bara orkar ta tag i en sak i dag – välj uppdateringar, starka lösenord eller tvåfaktorsinloggning. Lägg sedan till fler steg i din egen takt. Varje vana du bygger minskar risken för att just du blir nästa enkla mål.