Emil Martesen
Bakom ratten efter en dålig natts sömn beter du dig som en berusad förare, varnar en polsk sömnexpert.
Jämförelsen är rak: att sätta sig i bilen efter en genomvakad natt är, enligt sömnläkaren Michał Skalski, likvärdigt med att köra med alkohol i blodet. ”Nieprzespanie nocy powoduje, że człowiek zachowuje się jakby miał 0,5 promila we krwi”, att inte sova en natt gör att man beter sig som om man hade 0,5 promille alkohol i blodet, säger han i en intervju med polska TVN24.
Utsagan är inte en känsloladdad överdrift. Den ligger nära det omfattande forskningsunderlag som amerikanska AAA Foundation for Traffic Safety publicerade i december 2016. Där konstaterade forskarna att förare som sovit 4-5 timmar det senaste dygnet löper en olycksrisk som är jämförbar med att köra med en promillehalt precis på eller strax över den amerikanska lagstadgade gränsen på 0,08 procent. Har föraren sovit mindre än fyra timmar stiger krockrisken elva och en halv gånger jämfört med den som sovit sju timmar eller mer.
Så snabbt matchar tröttheten alkohol
Grundstudien på området är fortfarande Williamson och Feyers arbete i tidskriften Occupational and Environmental Medicine från oktober 2000. Där lät forskarna 39 personer, huvudsakligen anställda i transportbranschen, hållas vakna i upp till 28 timmar samtidigt som deras prestation jämfördes med kontrollerad alkoholpåverkan.
Resultatet: efter 17-19 timmar utan sömn var reaktionstid och precision lika dålig eller sämre än vid 0,05 procent alkohol i blodet. Efter längre vakenhet gled prestationen ner mot nivåer motsvarande 0,10 procent, vilket motsvarar 1,0 promille, alltså fem gånger den svenska rattfyllerigränsen på 0,2 promille.
Nätter, dygnsrytm och skiftarbete
Skalski förklarar att den försämrade nattliga funktionen inte är slump utan biologi. ”To, że człowiek źle funkcjonuje w nocy, wynika z rytmu okołodobowego”, det att människan fungerar dåligt på natten beror på dygnsrytmen, säger han. Sämst är fönstret mellan klockan tre och fem på morgonen, då kroppen är minst rustad för koncentrationskrävande uppgifter.
Skiftarbetare, långdistansförare och andra som lever i otakt med rytmen har enligt Skalski en kronisk sömnbrist som får dem att sätta sig bakom ratten i påverkat tillstånd utan att veta om det. Att sova bort dagen räddar inte kroppen: ”Spanie w ciągu dnia nie pomaga człowiekowi w osiągnięciu dobrej sprawności nocą”, dagsömn hjälper inte människan att prestera bra på natten, säger han.
Vad det betyder för svenska förare
För svenska bilister är siffrorna direkt jämförbara. Enligt statistik från Statens väg- och transportforskningsinstitut (VTI), refererad av försäkringsbolaget Svedea, uppger 30 procent av förare mellan 20 och 24 år att de somnat eller varit nära att somna bakom ratten. De farligaste tidsfönstren för svenska förare är natt mellan klockan två och fem, och tidig eftermiddag mellan tretton och femton.
Varningssignalerna att stanna vid är gäspningar som återkommer, ögonlock som blir tunga och en märkbar tapp i koncentrationen. Rekommendationen från trafikforskningen är enkel: pausa varannan timme på längre resor, och gör en ”power nap” på 15-20 minuter om tröttheten sätter in. Att köra efter mindre än fem timmars sömn avråds från helt.
I Sverige är det förbjudet att köra bil så trött att man inte kan hantera fordonet säkert. Vid en allvarlig olycka orsakad av trötthet kan straffet enligt trafiklagstiftningen bli fängelse i upp till två år.
