Jesper Bengtson
Kinesiska myndigheter kräver nu en tydlig text på förkylningsmediciner som förbjuder användarna att köra bil, båt eller arbetsmaskiner.
Kravet gäller orala förkylningspreparat i alla vanliga former, från tabletter och kapslar till granulat och örtberedningar. Det förenar två saker som få tänker ihop varje vinter: den receptfria hostmixturen och trafiksäkerheten under nästa morgons pendling.
Bakgrunden är att flera vanliga verksamma ämnen i förkylningsmedicin dämpar centrala nervsystemet på ett sätt som kan likna låga alkoholnivåer bakom ratten. Bilister som tar de här preparaten och sätter sig i bilen märker det ofta inte själva, och det är just därför myndigheterna nu vill flytta varningen från den lilla bipacksedeln upp på själva förpackningen.
Det handlar om två specifika substanser
De ämnen som ligger bakom debatten är främst första generationens antihistaminer, framför allt klorfeniramin och difenhydramin. Båda finns i receptfria förkylnings- och allergipreparat runtom i världen.
Skillnaden mot nyare antihistaminer är att de här substanserna passerar blod-hjärnbarriären och blockerar histaminets vakenhetssignal i hjärnan. Effekten är dokumenterad i en översikt över H1-antihistaminer och bilkörning: 50 milligram difenhydramin försämrar körförmågan mätbart, ökar avvikelserna i sidled och sänker uppmärksamheten. Samma studie konstaterar att risken för trafikolyckor är sex gånger så hög för förare som tagit sedativa H1-antihistaminer.
Klorfeniramin, som ofta doseras på kvällen, ger dessutom sedation som kan sitta kvar långt in på nästa dag. Bilisten tror att medicinen är ur kroppen, men reaktionsförmågan är fortfarande nedsatt.
EU har redan klassat en av substanserna som farligast
Kinas beslut är extremt i sitt genomförande, men själva riskbedömningen ligger nära vad EU redan har landat i.
Genom det EU-finansierade DRUID-projektet har medlemsstaterna enats om ett fyrgradigt system för hur läkemedel påverkar körförmågan: kategori 0 är utan påverkan, kategori III har ”svår påverkan” på förmågan att köra. Av över 1 500 klassificerade läkemedel hamnade knappt sex procent i den högsta kategorin, och där återfinns difenhydramin, samma sedativa antihistamin som Kina nu specifikt vill varna för på förpackningen.
Poängen med DRUID-modellen var att harmonisera EU-ländernas varningar. I praktiken varierar det fortfarande hur informationen når konsumenten, och varningen står som regel i bipacksedeln, inte som en förbudstext utanpå asken.
Så ser det ut för svenska bilister
I Sverige klassar Transportstyrelsen antihistaminer som en av flera grupper ”trafikfarliga läkemedel” som kan påverka uppmärksamhet, omdöme, reaktions-, koncentrations- och koordinationsförmåga. I samma grupp finns antidepressiva, antiepileptika, lugnande medel, sömnmedel och starka hostmediciner.
Transportstyrelsen lägger ansvaret på föraren själv: den som märker att medicinen påverkar reaktionsförmågan får inte köra, oavsett om preparatet är receptfritt eller ordinerat. Varningen om körförmågan står i bipacksedelns text på svenska läkemedelsförpackningar.
Sverige har alltså regelverket för att flagga risken, men inte en generell förbudstext på förpackningen av det slag Kina nu inför. Om det kinesiska greppet kommer att inspirera EU och svenska myndigheter är för tidigt att säga, men förkylningssäsongen är ett fönster där risken påverkar många fler bilister än de flesta anar.
