Jesper Bengtson
Många monitorer använder en dimringsteknik som ögat inte uppfattar medvetet, men som hjärnan gör.
Fenomenet heter pulsbreddsmodulering, PWM, och är en av de vanligaste orsakerna till att skärmarbetare får huvudvärk och trötta ögon utan att förstå varför. Ett test som tar tio sekunder avslöjar om din monitor är en av dem som flimrar osynligt.
I stället för att justera ljusstyrkan genom att sänka strömmen till bakgrundsbelysningen släcker och tänder många skärmar helt enkelt lysdioderna hundratals eller tusentals gånger per sekund. Kortare på-perioder gör bilden mörkare. Enligt Notebookcheck blir behovet av hög frekvens större ju mer ljusstyrkan sänks, eftersom de ”släckta” intervallen då blir längre, och det är på lägre nivåer PWM ställer till mest problem.
Så gör du testet på tio sekunder
Ta en penna eller en gaffel, dra ner skärmens ljusstyrka till 20-30 procent och öppna ett vitt fönster, ett tomt textdokument räcker. Vifta sedan pennan snabbt fram och tillbaka framför skärmen som en vindrutetorkare.
Ser du en jämn, mjuk suddighet är bakgrundsbelysningen kontinuerlig och skärmen sannolikt flimmerfri. Ser du i stället flera skarpa, ”frusna” konturer av pennan, ungefär som under ett stroboskopljus på ett diskotek, flimrar din skärm via PWM. Ju tydligare de enskilda bilderna är, desto lägre är flimmerfrekvensen. Sajten Bestscreentester beskriver principen kort: mjuk oskärpa tyder på en flimmerfri skärm, medan flera skarpa ”spök”-bilder är tecken på PWM-flimmer.
När blir det farligt
Frekvenser under några hundra hertz är särskilt problematiska. Notebookcheck beskriver ögontrötthet och huvudvärk som vanliga klagomål från användare med PWM-skärmar och pekar på forskning som visar att frekvenser mellan 100 och 400 Hz kan påverka människor negativt. Tumregeln i tester är att en PWM-frekvens på 3000 Hz eller mer eliminerar risken för besvär, medan känsliga användare kan reagera även vid 500 Hz.
En vanlig fälla är strömsparläget. Många operativsystem sänker skärmens ljusstyrka när batteriet är lågt eller strömkabeln dras ut, vilket samtidigt förstärker PWM-effekten. Får du huvudvärk framför allt när du arbetar på laptop utan laddare är det värt att kontrollera om just den inställningen är boven.
Vad ska du leta efter när du köper ny skärm
Två märkningar på förpackningen betyder att skärmen är säker: ”Flicker-Free” och ”DC Dimming”. Den senare innebär att ljusstyrkan regleras genom att strömmen till bakgrundsbelysningen justeras direkt, utan att lysdioderna behöver släckas och tändas.
TÜV Rheinlands Flicker Free-certifiering garanterar att skärmen ”har inget synligt eller osynligt flimmer” inom frekvensområdet 0 till 3000 Hz vid samtliga ljusstyrkor. Det är i dag branschstandarden för en skärm som inte belastar synen. Certifieringen är enligt TÜV Rheinland tänkt att ”minska ögonansträngning och trötthet som orsakas av upplevelsen av flimrande ljus”.
Om du inte vill byta skärm just nu
Kortsiktigt finns tre saker att prova innan du köper nytt. Höj ljusstyrkan, PWM-effekten försvinner ofta vid maximal eller mycket hög nivå, eftersom lysdioderna då är tända hela tiden. Sänk i stället bakgrundsljuset i rummet så att skärmen inte känns bländande. Och kontrollera att grafikdrivrutinerna är uppdaterade, eftersom felaktig mjukvara kan skapa synligt flimmer som inte har något med PWM att göra.
Är huvudvärken kvar när skärmen står på full ljusstyrka och drivrutinerna är i skick är det förmodligen dags att titta efter en ny flicker-free-modell.
