Sebastian Juul
Smarta leksaker med AI, mikrofon och internet samlar in barnets röst i bakgrunden, och flera modeller har visat sig prata om helt olämpliga ämnen.
Nu när julhandeln börjar väljer många föräldrar och morföräldrar presenter där leksaken själv kan prata, spela in och koppla upp sig mot molnet. Problemet är att flera av de populäraste modellerna har visat sig vara allt annat än ofarliga.
I PIRG:s rapport Trouble in Toyland 2025, publicerad 18 november 2025, testade den amerikanska konsumentorganisationen fyra AI-drivna leksaker för barn. Resultaten var så pass dåliga att OpenAI stängde av tillverkaren bakom AI-nallen Kumma för policybrott, och FoloToy drog tillfälligt bort produkten från marknaden.
Kumma gav bland annat anvisningar om var ett barn kan hitta knivar, tändstickor, tabletter och plastpåsar, och började själv prata om sexuellt explicita ämnen när AI-skyddet brast. Nallen använde OpenAI:s GPT-4o i bakgrunden och lyssnade kontinuerligt utan att behöva aktiveras.
I TV4:s inslag från 27 november 2025 beskrev teknikreportern Evelina Galli idén bakom produkten: ”Tanken är att kidsen istället för att sitta framför en skärm ska kunna prata med gosedjuret”. Verkligheten blev en annan.
Tre typer att vara extra försiktig med
1. AI-gosedjur och chatbot-leksaker. Det är här riskerna är störst just nu. Mjukisdjur som Kumma kopplar en inbyggd mikrofon direkt mot en språkmodell i molnet. Barnets röst skickas vidare för analys, och innehållsfiltren är inte alltid på plats när AI-skyddet brister. Hittar du en nalle, hund eller enhörning som ”kan prata med ditt barn”, kräv svar på exakt vilken AI den använder och var ljudet lagras.
2. Interaktiva dockor och robotar med öppen mikrofon. Robotkompisen Miko 3, som också fanns med i PIRG-testet, var tekniskt säkrare än Kumma men blev enligt forskarna besviken eller ledsen när barnet försökte avbryta leken. Det är ett designval som ökar risken för osund bindning. Grok, en raketformad leksak från Curio, spelar in i runt tio sekunder efter att barnet slutat prata och använder bland annat OpenAI och Perplexity i bakgrunden utan att alltid vara tydlig med det.
3. Smartklockor och GPS-prylar för barn. Här är frågan inte om leksaken lyssnar bra, utan vem som får lyssna. Både BEUC och den norska Forbrukerrådet har tidigare dokumenterat hur enkla säkerhetsbrister i barnklockor låter främlingar ta kontroll över mikrofonen och lokaliseringen. Köper du nu, välj en modell där tillverkaren redogör för kryptering och var data lagras, inte bara färg och storlek.
Vad IMY säger och vad du kan göra
Integritetsskyddsmyndigheten har pekat ut skyddet av barns personuppgifter som ett av tre prioriterade områden för 2026. ”Dataskydd är viktigt i hela samhället”, sa generaldirektör Eric Leijonram när prioriteringarna presenterades 3 februari 2026, och myndigheten lyfter särskilt att det ska vara enkelt att förstå vad en uppkopplad produkt faktiskt samlar in redan innan köpet.
I IMY:s uppdaterade råd till vårdnadshavare, senast ändrade 4 september 2026, är tonen rakare än tidigare: ladda bara ner appar från officiella butiker, gå igenom platsdelning tillsammans med barnet och tänk på att ”det är svårt att ta bort information som redan har använts för att träna en AI”.
Innan du lägger en uppkopplad leksak i julklappshögen, ställ tre konkreta frågor i butiken eller i produktinformationen: Spelar den in ljud eller bild? Vart skickas inspelningen? Finns det en fungerande föräldrakontroll med lösenord? Får du inget tydligt svar på någon av punkterna, välj en annan leksak.
