Sebastian Juul
Elsäkerhetsverket varnar: en powerbank som svullnat, blivit onormalt varm eller börjat lukta illa är en akut brandrisk.
Powerbanken från semestern 2019 ligger i de flesta hushåll kvar i någon låda. Problemet är att litiumjoncellerna inuti åldras även när laddaren inte används, och tre tydliga tecken skiljer en säker enhet från en som bör lämnas till återvinningen omgående.
Bostadsbränder kopplade till laddbara prylar har blivit en synlig trend. Under en femårsperiod ökade bränder relaterade till batteridrivna produkter med cirka 42 procent, enligt Elsäkerhetsverket, som samtidigt rapporterade över 400 bostadsbränder kopplade till laddbara produkter under samma period. Omkring 80 procent av dem uppstod under själva laddningen.
Svullnad, värme och lukt är de tre signalerna
Den första signalen är fysisk. En litiumjoncell som börjat gasa inuti sitt hölje gör powerbanken synbart deformerad eller svullen. Elsäkerhetsverket är tydliga: ”Om du märker att det börjar svälla bör du inte ha det inomhus, ta det till återvinningen så snart du kan.” En svullen powerbank ska aldrig laddas, aldrig förvaras i sovrummet och aldrig packas i väskan.
Den andra signalen är temperaturen. En powerbank blir varm när den laddas, men inte så varm att den är obekväm att hålla i. Elsäkerhetsverket skriver att ”blir batteriet till exempel onormalt varmt när du laddar kan det vara läge att kolla upp om det blivit skadat”. Är enheten ovanligt varm redan vid lätt belastning är det en varningsflagga.
Den tredje signalen är lukt. En söt, kemisk eller bränd doft från en powerbank betyder att elektrolyten läcker eller att cellen är på väg mot så kallad termisk rusning. Elektrolyten i en litiumjoncell är lösningsmedelsbaserad och därmed brännbar. När en cell antänds frigörs giftiga gaser, och Elsäkerhetsverkets uppmaning är att alla i hushållet lämnar bostaden och larmar 112, inte försöker släcka själva.
Så ska en gammal eller skadad powerbank hanteras
En powerbank hör inte hemma bland hushållssoporna. Litiumjonbatterier kan orsaka bränder i sopbilar och på återvinningsanläggningar om de kortsluts under transport. Produkter med inbyggda batterier ska lämnas som elavfall, oftast på kommunens återvinningscentral eller i de insamlingsboxar som finns i matbutiker och elektronikbutiker.
Är powerbanken synligt skadad bör den läggas i en obrännbar behållare, exempelvis en metallburk, och lämnas till återvinningen så snart det går. Lägg den aldrig på laddning för att ”försöka tömma den” när något redan är fel.
För en enhet som fortfarande fungerar men är flera år gammal gäller samma grundregler som för alla litiumjonbatterier: ladda under uppsikt, undvik att ladda över natten, placera den inte på brännbart underlag som en säng eller soffa och se till att utrymningsvägen inte blockeras.
Även nya powerbanks har visat sig vara riskfyllda
Problemet handlar inte bara om gamla enheter. I juni 2025 beslutade Elsäkerhetsverket om försäljningsstopp och återkallelse av fyra Anker-powerbanks med modellnumren A1681, A1689, A1257 och A1647, efter att ett tillverkningsfel i battericellerna kunnat orsaka överhettning. Powerbanksen hade sålts via Anker, Elko och Amazon.
Åtgärden låg i linje med en bredare internationell återkallelse. I USA återkallades nästan en halv miljon Anker-powerbanks efter rapporter om överhettning, brand och explosioner.
För konsumenter betyder det två saker. Dels att även inköpta enheter kan hamna på återkallelselistan långt efter försäljning, dels att modellnumret på baksidan av powerbanken är värt att kontrollera mot Elsäkerhetsverkets lista över försäljningsstopp innan den läggs tillbaka i lådan. Powerbanken som fortfarande ser hel ut kan vara återkallad utan att ägaren vet om det.
