Följ oss här

Nyheter

Techjättarna som kröp för Trump – ett bokslut över 2025

Det har alltid funnits en rak linje mellan makt i Washington och pengar i Silicon Valley. Lobbyister, middagar, kampanjdonationer – allt det där hör till. Men 2025 stack ut. Under Donald Trumps andra presidentperiod blev det plötsligt viktigare för flera av världens största techbolag att visa lojalitet än att hålla fast vid den värdegrund de gärna marknadsför.

Publicerad

d.

Donald Trump

Shutterstock

Det går att förstå drivkrafterna utan att försvara beteendet: mildare regleringar, bättre skattevillkor, lägre tullrisk – och att slippa hamna i presidentens skottglugg. Men när företagsledare börjar tävla i undergivenhet för att säkra aktieägarvärde är det rimligt att fråga vad som händer med branschens moraliska kompass.

Google: DEI backas undan och kartan ritas om

Alphabet/Google tog flera symboliskt laddade steg under året. I början av februari avslutade bolaget sina mål för rekrytering av personer från underrepresenterade grupper och satte samtidigt andra mångfaldsinsatser under översyn – en anpassning som kopplades till nya regler för federala upphandlare, enligt Axios.

Kort därpå kom en annan kursändring som väckte uppmärksamhet långt utanför HR-avdelningarna: Google uppdaterade sina AI-principer och tog bort tidigare formuleringar som uteslöt arbete med AI för vapen och övervakning, enligt TheVerge och France 24/AFP

Och så var det kartfrågan. Efter en presidentorder började Google Maps visa “Gulf of America” i USA i stället för “Gulf of Mexico”, enligt The Guardian.

Läs också: Nvidia passerade 4 000 miljarder dollar

Årets kanske mest uppseendeväckande nyhet kopplad till Alphabet handlade dock om pengar och juridik: YouTube gick med på att betala 24,5 miljoner dollar för att förlika en stämning från Trump om avstängningen efter 6 januari-attacken 2021 – där en stor del av summan knöts till finansiering kring en planerad balsal vid Vita huset, enligt Reuters.

Amazon: miljardrabatter till staten och Bezos’ tydliga omsvängning

Amazon Web Services hamnade mitt i Trumps “OneGov”-linje när ett upplägg med upp till 1 miljard dollar i krediter/rabatter för federala myndigheter presenterades – giltigt till slutet av 2028, enligt amerikanska myndigheten GSA

Samtidigt väckte Jeff Bezos nya inriktning för The Washington Posts ledarsidor debatt. Bezos skrev att opinionsmaterialet ska fokusera på “personal liberties” och “free markets” och att “We’ll cover other topics too of course, but viewpoints opposing those pillars will be left to be published by others.” Enligt AP och PBS ledde beskedet också till att opinionschefen avgick. 

Apple: jättesiffror, USA-satsning – och gåvan som blev en symbol

Apple presenterade en plan att investera över 500 miljarder dollar i USA under fyra år, enligt Apple självt. 

Läs också: Apple vill köpa F1-rättigheterna

Men det som satte sig i nyhetsflödet var lika mycket bilden av relationen mellan Tim Cook och Trump. Vid ett uppmärksammat framträdande i Vita huset överlämnade Cook en specialgjord plakett/skulptur i glas med 24-karats guldbas till presidenten, enligt The Verge

Även Apple följde linjen kring kartnamnet och började använda “Gulf of America” i Apple Maps i USA, enligt 9to5Mac.

Meta: slopad faktagranskning och en hårdare kulturkrock

Meta rörde om på ett sätt som slog direkt mot bolagets identitet efter åren med desinformation och polarisering. Den 7 januari meddelade företaget att man i USA skulle avsluta programmet med tredjeparts-faktagranskare och i stället gå över till en modell med “Community Notes”, enligt Meta självt. 

Samtidigt uppmärksammades ändringar i reglerna för “hateful conduct”. En formulering som spreds brett löd:

Läs också: Samsung fortsätter med galna priser

"We do allow allegations of mental illness or abnormality when based on gender or sexual orientation, given political and religious discourse about transgenderism and homosexuality and common non-serious usage of words such as 'weird',"

Detta rapporterades bland annat av Sky News.

Meta betalade också 25 miljoner dollar för att förlika Trumps stämning om Facebook-avstängningen efter 6 januari.

Även Chan Zuckerberg Initiative – parets filantropiska satsning – drog tillbaka DEI-arbete och “social advocacy funding”, enligt TechCrunch

Läs också: Håll inne knappen – då avslöjar WhatsApp en dold funktion du inte visste fanns

Microsoft: OneGov-avtal och billigare Copilot

Microsoft fortsatte på samma spår som AWS – men med ännu större siffror. I början av september presenterade GSA ett OneGov-avtal med Microsoft som utlovade rabatter och besparingar på över 3 miljarder dollar, inklusive erbjudanden kopplade till Microsoft 365, Azure och Copilot, enligt GSA. 

Musk och X: pengar, juridik och politisk megafon

Elon Musk var den mest öppna – och mest offensiva – Trumpallierade i techvärlden. Enligt CBS News spenderade Musk minst 277 miljoner dollar för att stödja Trump och andra republikanska kandidater i valcykeln 2024. 

Det blev också juridik av hans uppmärksammade “$1 million”-utdelningar: USA:s justitiedepartement varnade via brev att upplägget kan bryta mot federal lag, enligt ABC News.

Och även X (tidigare Twitter) gjorde upp med Trump: plattformen gick med på en förlikning på cirka 10 miljoner dollar om avstängningen efter 6 januari, enligt AP

Läs också: Samsung Galaxy Z Fold7: Tunnare, starkare och snabbare

Stargate och balsalen: politiken flyttar in i hårdvaran

2025 handlade inte bara om sociala plattformar och kartnamn, utan om infrastruktur – de fysiska musklerna bakom AI. I januari stod OpenAI:s Sam Altman, Oracles Larry Ellison och SoftBanks Masayoshi Son bredvid Trump när projektet “Stargate” presenterades som en gigantisk AI-satsning, enligt Al Jazeera.

Efteråt skrev Altman på X att Trump “will be incredible for the country in many ways!”, enligt Fortune

Parallellt växte historien om Trumps planerade White House-ballroom – och hur privata donationer och bolagsintressen flätades in. I december rapporterade Reuters att en domare tillfälligt lät projektet fortsätta, samtidigt som prislappen och konfliktlinjerna ifrågasattes. 

När aktieägarna blir den enda publiken

Om man samlar ihop mönstret från 2025 blir bilden obekväm tydlig: många av de bolag som gärna talar om ansvar, demokrati och mänskliga rättigheter agerade som om allt var förhandlingsbart – så länge det gav politisk friktion neråt och värde uppåt.

Det är möjligt att detta var cynisk “realpolitik” i näringslivet. Men det lämnar också efter sig en fråga som techvärlden inte kan koda bort: Vad är egentligen ett företags värderingar värda när Vita huset byter tonläge – och marknaden applåderar den som bugar djupast?

Jag är skribent på Media Group Denmark och skriver för de svenska plattformarna Dagens.se och Teksajten.se. Under det senaste året på MGDK har jag fokuserat på nyheter, teknik och samhälle, med ett tydligt mål att göra komplexa ämnen begripliga för alla. Jag har varit aktiv online sedan 1995 och är fortfarande fascinerad av den ständigt föränderliga digitala världen – från ny teknik och politik till samhällsförändringar och nya sätt att berätta historier – Muck Rack

Annons