Sebastian Juul
När Sony, Microsoft eller Valve vill plocka bort en titel ur ditt bibliotek är det precis det som händer, och EU-kommissionen tänker inte stoppa dem.
Den 1 september försvann hundratals Studio Canal-filmer från brittiska PlayStation-bibliotek, också för dem som en gång betalade för filmerna. Något återbetalningsprogram fanns inte, utan Sony hänvisade till att licensavtalet med rättighetshavaren löpt ut.
Händelsen illustrerar vad som står i det finstilta hos alla större digitala spelbutiker: det du köper är en återkallelig licens att spela, inte en vara du äger.
Sony: ”inte rimligt” att tro att du äger spelet
Positionen är så central för branschen att Sony skrev ned den i ett domstolsutlåtande i augusti 2026. Två amerikanska PlayStation-kunder, Edward Heycock och Jason Mendoza, har stämt bolaget för att PlayStation Store använder uttryck som ”Köp nu” utan att göra klart att köpet bara ger en licens.
I svaromålet, inlämnat den 21 augusti, skrev Sonys jurister att det ”i den digitala tidsåldern inte är rimligt att påstå att vettiga konsumenter trodde att de fick ’äganderätt’ till ett digitalt spel”, enligt Dexertos genomgång av dokumenten. Bolaget hänvisar till den amerikanska licensformuleringen ”The Software is licensed to you, not sold”, som funnits i användaravtalet i åratal. Sony har tidigare argumenterat på samma linje i domstol.
Grunden för stämningen är den kaliforniska lagen AB 2426, som trädde i kraft den 1 januari 2025 och tvingar digitala butiker att tydligt informera om att ett köp bara är en licens. Valve lade in just en sådan upplysning i Steams varukorg redan i oktober 2024, meddelandet ”When you purchase a digital product, you are licensing the product on Steam” syns i varukorgen även utanför USA.
EU väljer befintliga regler framför ny lag
I Europa drev medborgarinitiativet Stop Destroying Videogames på för en lagstiftning som skulle tvinga tillverkare att hålla sålda spel spelbara även efter att servern stängts. Initiativet fick 1 294 188 verifierade underskrifter.
Men den 16 juni 2026 avvisade EU-kommissionen förslaget. I svaret skrev kommissionen att den ”i detta skede inte kan föreslå en rättslig skyldighet att hålla videospel spelbara efter att de slutat tillhandahållas kommersiellt”, och hänvisade till att ”befintlig EU-konsumentlagstiftning redan ger viktiga skydd för konsumenterna”.
Det regelverk kommissionen pekar på är direktivet om digitalt innehåll och digitala tjänster, som ger rätt till proportionerlig återbetalning när innehållet inte lever upp till avtalet. Men direktivet löser inte huvudproblemet: ett köp som i marknadsföringen presenteras som ”köp” är juridiskt ett tidsbegränsat tillstånd. Kommissionen lovar istället att inleda ett arbete med branschen kring en frivillig uppförandekod för hur spel ska hanteras i slutet av sin livscykel, och att rapportera om tillämpningen av direktivet före årsskiftet.
Så begränsar du risken
Digitalt är i praktiken enda vägen för de flesta spelare: bara 3 procent av PlayStations spelförsäljning år 2024 utgjordes av fysiska skivor, enligt siffror Fortune refererar från Sony. Nästan hela konsol- och pc-spelmarknaden är digital, och mönstret ser likadant ut i Sverige och övriga Norden.
Vill du minska risken för att en titel plötsligt försvinner finns några konkreta val: köp fysiska utgåvor när de finns, föredra DRM-fria butiker som GOG där nedladdningsfilen är din även om butiken skulle stänga, och ladda ner installationsfiler från butiker som tillåter det. Enligt direktivet om digitalt innehåll har du vid plötslig borttagning rätt att åberopa reklamation hos butiken, men bevisbördan och gränserna är fortfarande otestade i svensk praxis.
