Emil Martesen
Världens två största batteritillverkare bekräftar att fastbatteriet är minst fyra år bort från riktig serietillverkning.
Först runt 2030 kan svenska elbilsköpare räkna med att fastbatterier, den teknik som i marknadsföringen länge lovats revolutionera räckvidd och laddtid, dyker upp i något som liknar volym. Fram till dess handlar det om pilotserier i lyxbilar och testflottor.
Både CATL och BYD siktar på att starta småskalig försöksproduktion av fastbatterier under 2027, rapporterar CarNewsChina med hänvisning till en investerarutfrågning där CATL redogjorde för planerna den 29 juli 2026 och till sex nya BYD-patent registrerade den 31 juli. Det är samma tidslinje BYD tidigare pekat ut, där pilotinstallationer i premiummodeller ska rulla mellan 2027 och 2029 innan storskalig produktion tar fart 2030.
Chefen kyler ner hypen
Signalen om att marknaden ska hålla igen med förväntningarna kom från CATL:s ordförande Robin Zeng, när han talade vid Världsekonomiskt forums Sommar-Davos i kinesiska Dalian i slutet av juni 2026.
”Baserat på en skala från ett till nio har tekniken bara nått nivå fyra hittills”, sade Zeng enligt Electrek. Han slog samtidigt fast att massproduktion av fastbatterier inte kan väntas förrän 2030, och att sannolikheten för att tekniken sitter i miljontals bilar innan dess är ”mycket liten”.
Nivå nio i den så kallade Technology Readiness Level-skalan är den nivå där en teknik faktiskt kan serietillverkas. CATL:s chefsforskare Wu Kai har enligt CnEVPost satt som mål att nå nivå sju till åtta år 2027, vilket räcker för pilotproduktion men inte för volymer.
Först i bilar över 350 000 kronor
När fastbatterierna väl går i produktion 2027 hamnar de inte i budgetmodellerna. CATL har satt ett tröskelvärde där bilarna behöver kosta minst 250 000 yuan (cirka 37 000 dollar eller ungefär 350 000 svenska kronor) för att tekniken ska räknas hem, enligt CarNewsChina.
BYD gör samma resa. Enligt Electrek väntas de första bilarna med fastbatterier komma från koncernens premiummärken Denza, Yangwang och Fang Cheng Bao, innan tekniken tar sig ner till volymsegmentet. Kinesiska BYD siktar på att använda sulfid-baserade elektrolyter, som enligt bolagets batteri-CTO ska ge ”säkrare, snabbare laddning och längre räckvidd” än dagens litiumjonceller.
”För att nå miljoner måste bilarna vara billiga nog, och det innebär svårigheter både i prestanda och kostnad”, sade Zeng enligt CnEVPost.
Varför fastbatterier är så eftertraktade
Fastbatterier ersätter den flytande elektrolyten i dagens litiumjonceller med ett fast material, oftast sulfid eller keramik. Fördelen är högre energitäthet, mer kilowattimmar per kilo, kortare laddtider och lägre brandrisk, eftersom en fast elektrolyt inte kan läcka eller antändas på samma sätt.
CATL har enligt CarNewsChina 43,2 procent av den kinesiska batterimarknaden och har enligt en genomgång från S&P Global inlett pilotutveckling av en sulfid-baserad cell med runt 500 wattimmar per kilo. Det ska jämföras med taket på cirka 350 wattimmar per kilo som dagens bästa litiumjonceller pressats till.
Vad betyder det för dig som funderar på elbil?
För svenska konsumenter som skjutit på ett elbilsköp i väntan på tekniksprånget innebär beskeden att det kan bli en lång väntan. Fram till 2030 kommer den elbil du kan köpa i Sverige att drivas av litiumjonteknik, sannolikt LFP eller NMC. BYD:s chefsforskare Lian Yubo har enligt Electrek sagt att LFP-batterier kommer att vara ryggraden i prisvärda elbilar i ytterligare 15 till 20 år.
Med andra ord: räckvidden på 800 till 1 000 kilometer som utlovas när fastbatterier väl slår igenom, den ligger snarast bortom decennieskiftet, och när den kommer, kommer den först i bilar långt över svensk medelbudget.
