Sebastian Juul
EU-kommissionen backar från det totala förbudet mot nya bensinbilar efter 2035.
Istället för ett hundraprocentigt utsläppskrav föreslås ett mål på 90 procent, där resten kompenseras med europeiskt lågkolstål, e-bränslen och biodrivmedel. Det innebär att plug-in-hybrider, range extenders och vanliga förbränningsmotorer får finnas kvar på marknaden efter 2035, så länge tillverkarna kan visa upp kompensation för de sista procenten.
Förslaget lades fram av EU-kommissionen den 16 december 2025 som en del av det så kallade bilpaketet, och är fortfarande under behandling i ministerrådet och Europaparlamentet.
Tzitzikostas: fler tekniker än batteribil efter 2035
Signalen från Bryssel är tydlig. Transportkommissionär Apostolos Tzitzikostas säger att andra tekniker än batterielektriska fordon kan säljas efter 2035, medan klimatkommissionär Wopke Hoekstra beskriver kursen som oförändrad ”mot utsläppsfri mobilitet, men med vissa flexibiliteter”. Industrikommissionär Stéphane Séjourné kallade upplägget en pragmatisk metod för att både skydda klimatmålen och den europeiska bilindustrin.
Bakom omläggningen ligger ett direkt tryck från Berlin. Förbundskansler Friedrich Merz skickade i höstas ett brev till kommissionen där han bad om ändringar av det ursprungliga 2035-förbudet, och han välkomnade sedan utspelet som ett steg mot ”mer teknikneutralitet och större flexibilitet”.
Frankrike bytte linje: från protest till kompromiss
Frankrikes första reaktion var hård. Miljöminister Monique Barbut sade att regeringen ”beklagar den flexibilitet som ges för förbränningsmotorbilar” och lovade att försöka få den bort när medlemsstaterna röstar.
Men under 2026 har tonen svängt. Paris och Berlin arbetar nu närmare en bred uppgörelse om EU:s bilregler, där Tyskland får mjukare CO₂-krav i utbyte mot franska krav på mer europeiskt innehåll i produktionen. President Emmanuel Macrons linje om ”European preference” i strategiska industrier är den franska motprestationen i den fransk-tyska storhandeln.
Vad som faktiskt ändras för köparen
Det nya målet säger att 90 procent av utsläppen från nya personbilar och lätta lastbilar ska bort till 2035. De sista 10 procenten kan tillverkarna kompensera för genom lågkolstål tillverkat i EU, e-bränslen och biodrivmedel. I praktiken innebär det att hela paletten av drivlinor hålls kvar: fullelbilar, vätgasbilar, mildhybrider, plug-in-hybrider, range extenders och vanliga förbränningsmotorbilar.
Paketet innehåller också så kallade superkrediter för små elbilar under 4,2 meter, ett lägre utsläppsmål för skåpbilar som sänks från 50 till 40 procent till 2030, samt 1,5 miljarder euro (cirka 17 miljarder kronor) i stöd till europeiska batteritillverkare.
Ingen slutpunkt satt
Förhandlingarna är inte klara. En första genomläsning av förslaget är avslutad i rådets miljöarbetsgrupp, men medlemsstaternas åsikter går fortfarande kraftigt isär både om själva 2035-nivån och om de nya flexibiliteterna. Nästa stora stämpel väntas vid miljörådets möte den 11 december 2026, som pekats ut som senaste tidpunkt för en fransk-tysk gemensam linje.
För dig som funderar på nästa bil betyder det här konkret att en bensinbil köpt efter 2035 inte längre är juridiskt otänkbar inom EU, så länge tillverkaren klarar kompensationskraven. Det slutgiltiga regelverket avgörs i miljörådet den 11 december och därefter i Europaparlamentet.
