Morten Lyhne Petersen
Norton listar de tio värsta sommarbedrägerierna – AI-rösterna är nästan omöjliga att avslöja.
Sommaren är högsäsong för svindlare som följer kalendern lika noga som turistbyråerna. Den 5 juni 2026 publicerade säkerhetsföretaget Norton en genomgång av de tio bedrägerier som ökar mest under semestermånaderna, och bilden är dyster för alla som ska boka resa, hämta paket eller betala för parkering.
”Bedragare följer kalendern. Människor är förståeligt nog distraherade, lägger mer pengar på resor och biljetter och klickar på bekräftelselänkar utan att tänka efter”, säger Leyla Bilge, Global Head of Scam Research på Norton, i pressmeddelandet.
Falska bokningar och kapade hotellbekräftelser
Överst på Nortons lista placerar sig så kallade reservation hijack-bedrägerier, där svindlare använder ditt riktiga hotellnamn, dina riktiga datum och ditt riktiga bokningsnummer för att omdirigera betalningen till en falsk sida. Företaget har enligt sin forskningssammanställning hittat omkring 350 komprometterade övernattningsställen med totalt cirka 38 000 rum sedan slutet av 2025.
Listan tar därefter upp AI-drivna romansbedrägerier, där bedragaren använder deepfake-teknik för att manipulera ansiktet i ett videosamtal i realtid. Bara under första kvartalet 2026 blockerade Norton cirka 20 miljoner försök till dejtbedrägerier.
På tredje plats kommer bluffsamtal från falska myndigheter, alltså samtal från någon som utger sig för att vara polis, bank eller annan myndighet. Under fjolårets sommar steg dessa attacker med 144 procent jämfört med årsgenomsnittet.
Paket, parkering och festivalbiljetter
Resten av topp tio består av falska paketleveranser (plus 89 procent under sommaren), biljettbedrägerier kopplade till artister som Taylor Swift och Sabrina Carpenter, sms-bluff om parkering, spelbedrägerier (plus 88 procent), krypto- och investeringssvindel, falsk teknisk support och klassiska lotterivinster som inte finns.
Bluffbiljetter där bedragare utgett sig för att sälja platser till enbart Swift- och Carpenter-konserter beräknas ha kostat fans cirka 5,3 miljarder dollar under 2025, enligt Nortons sammanställning.
Svenska exempel: BankID-stöld och QR-koder
Bedrägerimönstren från Nortons globala data har redan slagit igenom i Sverige. I januari 2026 varnade polisen i region Nord för en kraftig ökning av samtal där svindlare utger sig för att vara polis och hävdar att man har hittat den drabbades bankkort eller upptäckt obehöriga köp. Målet är att lura offret att logga in med BankID eller godkänna överföringar. Cirka 40 anmälningar inkom på två veckor enbart i den norra regionen, och äldre är överrepresenterade som offer.
Polisens råd är kort: ”Våga vara otrevlig och lägg på luren!”
Parkeringsbedrägeriet på Nortons lista har också nått svenska gator i form av så kallad quishing, alltså nätfiske via QR-koder klistrade på betalautomater. EasyPark skriver i sina råd till bilister att äkta koder alltid ingår i den officiella skyltningen och bara leder till App Store eller Google Play, aldrig direkt till en betalsida.
”Om något känns fel, skanna inte koden. Öppna istället EasyPark-appen direkt och ange zonnumret manuellt”, lyder företagets uppmaning.
Så kontrollerar du en bokningssida
Innan du betalar för ett semesterboende: skriv in adressen till bokningssidan manuellt i webbläsaren i stället för att klicka på länkar i mejl eller sms. Kontrollera att betalningen sker via plattformens eget system, inte via en separat länk till Swish, banköverföring eller en betalterminal du aldrig sett förut.
Vid telefonbedrägerier gäller samma princip: lägg på och ring tillbaka till bankens eller myndighetens officiella nummer. Riktig polis ber dig aldrig logga in med BankID under ett pågående samtal.
Har du redan godkänt en betalning blir det svårare. Banker ersätter sällan transaktioner som kunden själv har bekräftat med BankID, och därför är förebyggande misstänksamhet billigare än efterhandsklagomål.
