Morten Lyhne Petersen
EU-kommissionen lade fram en omfattande teknologisk suveränitetspaket den 3 juni 2026, med målet att minska Europas beroende av amerikanska tech-jättar.
Paketet, som presenterades i Bryssel, är det mest ambitiösa försöket hittills att bygga upp europeisk halvledar- och AI-kapacitet. Två lagförslag står i centrum: Chips Act 2.0 och Cloud and AI Development Act, även kallad CADA.
Bakgrunden är att europeiska länder enligt branschdata förlitar sig på Amazon, Microsoft och Google för mer än 70 procent av sina molntjänster, en koncentration som EU nu vill bryta.
Paketet innehåller fyra delar: Chips Act 2.0, CADA, en ny strategi för öppen källkod och en strategisk färdplan för digitalisering och AI inom energisektorn, enligt EU-kommissionen.
Mål: tredubbla EU:s datacenterkapacitet
CADA ska minst tredubbla EU:s datacenterkapacitet inom fem till sju år. Lagen ska göra det enklare att etablera ny digital infrastruktur i medlemsländerna genom att förenkla tillståndsprocesser och underlätta tillgång till energi, mark och finansiering.
EU-kommissionen pekar i sitt eget underlag på att ”långa tillståndsprocesser, begränsad tillgång till energi, mark och finansiering” gör det svårt att skala upp digital infrastruktur i Europa, enligt EU:s digitala strategi.
CADA introducerar samtidigt ett ramverk i fyra nivåer för att bedöma molntjänsters suveränitet. Den högsta nivån kräver fullständigt EU-ägande och kontroll utan möjlighet till inblandning från tredjeland, skriver Digital Watch Observatory.
Chips Act 2.0 ska bygga vidare på första omgången
Den första europeiska Chips Act från 2023 mobiliserade enligt EU mer än 52 miljarder euro i offentliga och privata investeringar och bidrog till runt 46 000 direkta och indirekta jobb i Europa, enligt samma sammanställning.
Den nya versionen ska gå längre och täcka både spjutspetsteknologi och så kallade mainstream-chip, det vill säga halvledare i de mer mogna teknologierna som används i fordon, industriutrustning och vitvaror. Den globala halvledarmarknaden väntas nå ungefär 1,37 biljoner euro år 2030, där AI-relaterade komponenter står för cirka 70 procent av tillväxten.
För att lagförslagen ska träda i kraft måste både Chips Act 2.0 och CADA förhandlas och godkännas av Europaparlamentet och rådet, en process som enligt EU vanligtvis tar ungefär två år.
”Vi kan inte vara beroende av andra”
Kommissionsordförande Ursula von der Leyen knöt paketet till Europas säkerhet. ”Vi har inte råd att vara beroende av andra för de teknologier som håller våra sjukhus i gång, våra energinät stabila och våra tjänster säkra”, sade hon i samband med presentationen, enligt Digital Watch Observatory.
Som en del av samma strategi väntas EU:s gemensamma superdatorinitiativ EuroHPC öppna en utlysning för så kallade AI Gigafactories i juli 2026. Anläggningarna ska kombinera högpresterande datorkraft med energieffektiva datacenter och ge europeiska forskare, startups och företag tillgång till beräkningskapacitet i världsklass.
Vad betyder det för Sverige?
Sverige sitter mitt i utvecklingen. Google har påbörjat bygget av sitt första svenska datacenter i Horndal i Dalarna, och Amazon Web Services lanserade sitt European Sovereign Cloud den 15 januari 2026 med en första region i Brandenburg i Tyskland.
Samtidigt har den svenska regeringen tagit fram sin första nationella molnpolicy för offentlig sektor, som betonar krav på portabilitet, tydliga exit-klausuler och kontroll över känsliga data.
För svenska tech-bolag, datacenterbranschen och forskningsmiljöer innebär det nya EU-paketet både skärpta krav och nya möjligheter. För myndigheter och företag som idag använder amerikanska molntjänster för känsliga uppgifter kommer suveränitetsramverket i CADA sannolikt att tvinga fram en översyn av vilka leverantörer som är förenliga med EU:s nya nivåer.
Hur långt EU faktiskt kommer beror nu på medlemsländernas vilja att satsa kapital, energi och politisk tyngd i lagstiftningsprocessen. Den första riktiga prövningen kommer när Europaparlamentet och rådet börjar förhandla detaljerna i höst.
