Bluffsamtal och skräp-SMS drivs av tre vardagliga läckor som de flesta har öppna i telefonen just nu.
Sms-bedrägerier med förfalskade avsändarnamn är enligt Post- och telestyrelsen ett av de tyngsta kvarstående problemen i den svenska telefonitrafiken, och operatörerna blockerar dagligen 40 000–50 000 samtal från utlandet som utger sig för att komma från svenska nummer. Trots det landar nya spam-SMS i miljontals mobiler varje vecka. Anledningen är enkel: numret har läckt någon annanstans, långt innan bedragaren tryckte skicka.
Internationell statistik pekar åt samma håll. Sms-fiske, så kallat smishing, har ökat med 19 procent på ett år, och mobil-riktade fiskeförsök som helhet är upp 22 procent.
Så samlar bedragarna in numret
Bedragarna har inte gissat sig fram. De köper eller skrapar data från tre huvudsakliga källor.
Den första är appar med behörighet till kontaktlistan. Gratisappar för verktyg, spel eller redigering ber ofta om åtkomst till adressboken vid installation, och en del säljer sedan vidare uppgifterna till tredje part. Även om du själv aldrig lämnat ut ditt nummer räcker det att en bekant har det sparat i mobilen och gett en sådan app åtkomst.
Den andra är läckta databaser från tjänster du har handlat eller registrerat dig hos. Stulna kunddatabaser säljs på det så kallade darknet, en dold del av internet där handel med olaglig data sker, för några få dollar per lista. Ett läckt register innehåller ofta både mobilnummer, adress och e-post, vilket gör efterföljande bluff-SMS mycket mer trovärdiga.
Den tredje källan är sökbara nummerkataloger och bakåtsökningstjänster. I Sverige är Hitta.se, Eniro och 118 100 de största, och de visar som utgångspunkt namn, adress och telefonnummer om ägaren inte aktivt har begärt att uppgifterna tas bort. Automatiserade skrapbottar plockar dagligen upp nya nummer från den typen av öppna register.
Tre åtgärder som minskar flödet
De flesta behöver inte byta nummer. Tre konkreta steg kapar merparten av inflödet utan större besvär.
1. Rensa app-behörigheter. Gå in i inställningarna på telefonen och stäng av kontaktåtkomst för alla appar som inte behöver den. En taxiapp behöver adressbok, en ficklampsapp gör det inte. På både iOS och Android hittas listan under sekretess- eller integritetsinställningar.
2. Begär bort ditt nummer från söktjänsterna. Hitta.se hanterar borttagningar via [email protected] och kräver oftast identifiering med BankID. Motsvarande begäran kan göras hos Eniro och 118 100. När numret är borta försvinner det också ur många av de skrapade listor som säljs vidare.
3. Registrera numret i NIX-Telefon. Spärregistret gäller numera även mobilnummer, och företag som följer marknadsföringslagen är skyldiga att kontrollera listan innan de ringer eller skickar reklam till privatpersoner. Registreringen är gratis och görs på nixtelefon.org.
Ny lag i augusti
Från den 1 augusti 2026 träder skarpare regler i kraft. Operatörerna får då en tydligare skyldighet att blockera samtal och sms som utifrån trafikmönster verkar vara bedrägeriförsök, enligt riksdagens beslut den 11 juni 2026 som samtliga åtta riksdagspartier ställde sig bakom.
Post- och telestyrelsen understryker dock att lagen inte löser problemet ensam.
”Telefonbedrägerier är ett stort samhällsproblem. Vi ser att de åtgärder vi hittills genomfört för att stoppa bluffsamtal ger effekt. Bluff-sms är ett betydande problem som kvarstår”, säger Catarina Wretman, ställföreträdande generaldirektör på PTS, i ett pressmeddelande.
Med andra ord: ansvaret för att strypa flödet ligger fortfarande delvis på användaren själv. De tre stegen ovan tar mindre än en kvart att gå igenom och gör synbar skillnad i inkorgen redan efter några veckor.