Startsida AI Slut på AI-loopen: EU-förslag ger dig rätt att nå en...

Slut på AI-loopen: EU-förslag ger dig rätt att nå en människa i kundtjänsten

Slut på AI-loopen: EU-förslag ger dig rätt att nå en människa i kundtjänsten
Illustrationsbild / AI-genererad

EU-kommissionen vill tvinga nätbutiker och appar att släppa fram en riktig människa när chatboten går i cirklar.

Förslaget kallas Digital Fairness Act och lades fram den 11 november 2026. Det ska ersätta direktivet om otillbörliga affärsmetoder, skärpa konsumentlagen och ge en rad nya digitala rättigheter som gäller alla företag som riktar sig mot konsumenter i EU, även bolag utanför unionen.

Kommissionen räknar själv med att paketet kan spara EU-konsumenterna upp till 13,7 miljarder euro om året genom att få bort vilseledande gränssnitt, krångliga uppsägningar och dolda kostnader.

Rätten att få tag på en människa

Centralt i förslaget är rätten till mänsklig kundtjänst. Enligt den föreslagna texten ska konsumenter kunna kommunicera med en människa i kundtjänsten när AI-chatten eller andra automatiserade kanaler inte räcker. Det är ingen garanti för en dygnet-runt-bemannad hotline, men näthandeln och digitala tjänster får inte längre gömma den mänskliga vägen bakom en chatbot-slinga.

Förslaget ger också konsumenter rättigheter när en AI-agent handlar åt dem. Enligt en analys av advokatbyrån CMS ska köpet kräva uttryckligt godkännande av konsumenten, och en sponsrad rekommendation får aldrig ensidigt leda till en beställning.

”Säg upp här” blir en knapp

Lika konkret är kravet på enkel uppsägning. Varje näthandlare ska enligt förslaget tillhandahålla en tydlig uppsägningsknapp direkt i tjänsten, en ”säg upp här”-knapp, och skicka bekräftelse senast inom en vecka. Gratis provperioder får inte längre tyst bli betalda abonnemang: konsumenten måste få en påminnelse innan prövotiden löper ut och aktivt säga ja till att fortsätta.

Dark patterns, alltså manipulativ gränssnittsdesign som pressar fram ett klick, svartlistas i samma paket. Falska knapphetsnotiser som ”endast 1 kvar”, formuleringar som skuldbelägger användaren som säger nej och förifyllda kryssrutor i varukorgen räknas upp som exempel på otillåten design. Spel och appar med beroendeframkallande drag, autoplay, oändliga flöden, push-notiser, streaks och AI-funktioner som simulerar vänskap eller relation, måste ge användaren verktyg för att stänga av funktionerna.

Minderåriga och lootboxar

Riktade regler ska skydda barn och unga. Virtuella valutor i spel ska visas med motsvarande belopp i riktiga pengar, och köp av betalvalutor i spel ska vara avstängda som grundinställning för minderåriga och kräva föräldragodkännande. Lootboxar och pay-to-win-funktioner får inte alls riktas mot barn, och sannolikheten för belöningar ska redovisas öppet. Influencers ska dessutom tydligt märka betalda inlägg med ”annons” eller ”kommersiellt samarbete” på varje publicering.

Böter upp till 6 procent, och lång väg kvar

Vid gränsöverskridande överträdelser får EU-kommissionen själv utdöma böter upp till 6 procent av global årsomsättning, en konstruktion vi känner igen från andra färska EU-regelverk som Digital Services Act.

Men det är fortfarande ett förslag. Europaparlamentet och ministerrådet ska först behandla texten, och reglerna börjar gälla först tolv månader efter att de formellt trätt i kraft. Juridiska experter räknar därför med att Digital Fairness Act tidigast gäller 2028.

”Den inre marknaden lever genom sina 450 miljoner konsumenter. Våra lagar måste hänga med i hur människor lever, handlar och gör affärer idag”, säger kommissionens vice ordförande Henna Virkkunen till EuropaWire.

Fram till dess är det den nuvarande konsumentlagstiftningen som gäller, och svenska konsumenter som fastnar i en chatt-loop får tillsvidare luta sig mot Konsumentverket och den svenska distansavtalslagen.

Ads by MGDK