Morten Lyhne Petersen
En 30-årig förare i Polen vägrade ta ett bötesbelopp efter att en AI-chatbot försäkrat honom att han inte behövde.
Domstolen såg annorlunda på saken. I stället för de 100 złoty (cirka 255 kronor) polisen ursprungligen erbjöd fick föraren betala 800 złoty (cirka 2 040 kronor) efter att ärendet gick till rätten, rapporterar polska bilportalen Autokult.
Händelsen inträffade på ul. Korfantego i Zabrze. Föraren stoppades för att ha kört 14 km/h över hastighetsgränsen och polisen erbjöd ett bötesbelopp på plats, det billigaste sättet att avsluta ärendet. I stället tog mannen fram en AI-assistent på telefonen och frågade om han var tvungen att acceptera. Chattboten uppmuntrade honom att vägra och låta domstolen avgöra fallet.
Polisen skickade då ärendet vidare till Sąd Rejonowy w Zabrzu, som efter genomgång av bevisningen fann honom skyldig och satte bötesbeloppet till 800 złoty, åtta gånger så mycket som det ursprungliga erbjudandet. Ovanpå kommer rättegångskostnader.
Polisen varnar för AI-råd vid vägkanten
I samband med fallet uppmanade polisen förarna att närma sig råd från AI-verktyg med försiktighet, eftersom svaren kan vara ofullständiga eller felaktiga. Poängen är enkel: en chattbot känner inte till alla nyanser i lokal lagstiftning och kan inte bedöma bevisläget i just ditt fall.
Att vägra ta ett bötesbelopp är en formell rättighet i Polen, men det innebär att myndigheten ansöker till domstol om påföljd i stället, och där kan straffen bli väsentligt högre än det som erbjöds på vägen. AI:n hade tekniskt sett rätt om själva rätten att vägra, men missade att strategin ofta blir dyrare i verkligheten.
AI-chattbotar hittar på juridiska fakta med hög säkerhet
Fallet i Zabrze passar in i ett bredare mönster. Konsument Europa varnade i februari 2026 explicit för att förlita sig på AI i juridiska frågor och skrev att ”AI ger generella svar baserade på sannolikhet, inte juridisk prövning”. Myndigheten rapporterade också fall där konsumenter försökt stödja sig på vägledande domar som AI:n helt enkelt hittat på.
Problemet är dokumenterat även i domstolarna själva. En internationell översikt från juli 2026 har spårat omkring 1 490 domstolsbeslut världen över, varav över tusen i USA, där en part förlitat sig på hallucinationer från AI. Majoriteten av fallen gäller privatpersoner som representerat sig själva, precis den grupp som är mest benägen att fråga en chattbot i stället för en jurist.
OpenAI själva uppdaterade i oktober 2025 sina användarvillkor för ChatGPT till att uttryckligen förbjuda ”tailored advice that requires a license, such as legal or medical advice, without appropriate involvement by a licensed professional”. I praktiken svarar verktygen fortfarande på juridiska frågor, men ansvaret ligger hos användaren.
Sensmoralen från Zabrze är därför inte att AI-chattbotar aldrig kan vara till hjälp, utan att en självsäker formulering på skärmen inte är samma sak som ett hållbart juridiskt råd. Vid vägkanten kan skillnaden bli åtta gånger dyrare.
