Jesper Bengtson
På några veckor ersatte åtta smarta kameror hundratals trafikpoliser i den grekiska huvudstaden.
Under ett pilottest mellan den 15 december och den 8 januari registrerade åtta AI-drivna trafikkameror i Aten sammanlagt 28 973 förseelser, i snitt över 1 100 per dygn.
Kamerorna kan självständigt identifiera förare som använder mobiltelefon, kör utan bilbälte, ligger över hastighetsgränsen, kör mot rött eller olovligt använder busskörfält. Systemet är kopplat till en central databas som skickar meddelanden digitalt via SMS, e-post eller portalen gov.gr, enligt Greklands ministerium för digital styrning.
En enda korsning gav 13 000 rödljuskörningar
De åtta enheterna sitter på infartsleder och stora korsningar runt Aten, bland annat Syngrou, Vouliagmenis, Mesogeion och Kifisias. Vid Syngrou fångade en enda kamera över 8 000 bältes- eller mobilöverträdelser och drygt 1 000 fartöverträdelser i en zon med 90 km/h, medan kameran vid Vouliagmenis loggade 13 722 rödljuskörningar på mindre än en månad.
Utrustningen kommer från det australiska bolaget Acusensus, som redan levererar liknande system till polis och trafikmyndigheter i Storbritannien, Australien och flera andra länder. Grekland planerar att bygga ut nätet till 2 000 fasta kameror och 500 mobila enheter monterade på stadsbussar, med en total budget på knappt 94 miljoner euro.
Kamerorna kör fortfarande i kalibreringsläge utan att skicka ut böter. Ministern för digital styrning, Dimitris Papastergiou, framhåller att pilotens syfte i första hand är beteendeförändring och säger att ”målet är att lära förarna att följa reglerna, inte bara att utfärda böter”.
EU:s AI-lag sätter ramarna i augusti
Utrullningen sker samtidigt som EU:s AI-förordning träder i kraft fullt ut. Enligt EU-kommissionen började lagen gälla den 1 augusti 2024 och blir fullt tillämplig den 2 augusti 2026, med särskilda undantag för högrisksystem som kommer in senare.
Förordningen förbjuder bland annat oriktad insamling av CCTV-material för att bygga ansiktsdatabaser samt realtidsbaserad biometrisk fjärridentifiering för brottsbekämpning i offentliga miljöer. Trafikkameror som läser registreringsskyltar och beteende, som Acusensus-systemet, faller utanför det biometriska förbudet men klassas normalt som högrisk när AI ingår i säkerhetskomponenter i transport.
Sverige öppnar för realtidsigenkänning
Även Sverige rör sig i samma tekniska riktning, om än på en annan front. Riksdagen röstade den 26 maj 2026 igenom regeringens förslag om att låta polisen använda AI för realtidsbaserad ansiktsigenkänning, en lag som träder i kraft den 1 juli 2026.
Polismyndigheten får då använda tekniken om det är absolut nödvändigt för att hitta bortförda personer, offer för människohandel eller misstänkta för allvarliga brott med ett maxstraff på minst fyra år. Som huvudregel krävs tillstånd från åklagare eller domstol, men i brådskande fall får tekniken sättas in direkt, förutsatt att en formell ansökan lämnas in inom 24 timmar.
Den svenska lagen och det grekiska kameranätet vilar på olika delar av EU:s AI-förordning: Sverige använder ett snävt undantag från förbudet mot realtidsbaserad biometrisk identifiering, medan Grekland lutar sig mot högriskregelverket för AI i transport. Skillnaden ligger också i vad tekniken ser: bilbälten och rödljus i Aten, ansikten och identiteter på svenska gator.
Vad det innebär för bilister
För den enskilde föraren är den praktiska följden att den tid då en trafikkamera i huvudsak var en fartkamera på en enskild sträcka håller på att ta slut. AI-systemen bedömer flera beteenden parallellt, och antalet enheter växer snabbt när kostnaden per registrering faller.
Sverige har ännu inte annonserat en motsvarande utrullning av AI-trafikkameror, men i takt med att Grekland, Storbritannien och Frankrike utökar sina nät ökar också trycket på andra EU-länder att följa efter under de närmaste åren.
