Sebastian Juul
EU-parlamentets miljöutskott röstade i onsdags för att släppa fram bensin- och dieselbilar efter 2035.
Beslutet påverkar direkt vilka bilar som kommer att finnas att köpa i Sverige under det kommande decenniet, och kan samtidigt bromsa nedåttrenden i elbilspriserna. Miljöutskottet (ENVI) röstade 48 mot 30 med två nedlagda röster den 4 november för att mjuka upp det omtvistade 2035-målet, som ursprungligen krävde hundraprocentig utsläppsreduktion på nya personbilar.
Den nya linjen sänker kravet till 87,5 procent CO2-reduktion jämfört med 2021 års nivåer. Grundkravet på 95 procent kan sänkas med upp till 7,5 procentenheter för tillverkare som använder klimatsmart europeiskt stål. I praktiken innebär det att bilindustrin fortfarande får sälja en del bilar med förbränningsmotor efter 2035, inklusive renodlade bensin- och dieselbilar, laddhybrider och bilar med räckviddsförlängare, där en liten bensinmotor laddar batteriet.
Så röstar hela parlamentet i december
Beslutet i miljöutskottet är inte slutgiltigt. Enligt branschsajten electrive ska hela EU-parlamentet ta ställning till förhandlingsmandatet under plenarsessionen i december 2026. Industriutskottet godkände en liknande text den 22 oktober med rösterna 49 mot 27, och transportutskottet med 27 mot 18.
Efter plenarröstningen väntar trepartsförhandlingar mellan parlamentet, EU:s medlemsländer och EU-kommissionen innan den nya lagstiftningen kan träda i kraft. Det som sker i Strasbourg i december avgör alltså förhandlingspositionen, inte de slutgiltiga reglerna.
Kompromissen förhandlades fram av den högerkonservativa EPP-gruppen, socialdemokraterna och liberala Renew Europe. Föredraganden Massimiliano Salini från EPP kallar överenskommelsen ”en vändpunkt för den europeiska bilindustrin” i ett uttalande till Brussels Times. Michael Bloss från De gröna anser tvärtom att det är ett ”dåligt avtal” som skapar osäkerhet i branschen.
E-bränslen och hybrider får nytt liv
En av de större tekniska förändringarna är att bilar som drivs uteslutande på förnybara bränslen, så kallade e-fuels, ska räknas som nollemissionsfordon på samma sätt som elbilar. Dessutom får laddhybrider och bilar med räckviddsförlängare fortsätta säljas även efter 2035.
Mindre och energieffektiva elbilar tillverkade i EU premieras samtidigt med en multiplikator på upp till 1,4 gånger i beräkningen. Det är ett direkt försök att gynna europeisk tillverkning gentemot kinesiska konkurrenter.
För lätta transportfordon sänks 2035-målet från 100 till 80 procent, med samma möjlighet till stålkredit. Delmålet för 2030 landar på 35 procents reduktion i stället för kommissionens föreslagna 40 procent.
Vad händer med elbilspriserna i Sverige?
För svenska bilköpare innebär uppmjukningen att utbudet av nya bensin- och dieselbilar sannolikt kommer att vara bredare efter 2035 än vad den ursprungliga lagstiftningen pekade mot. Samtidigt riskerar den förväntade prispressen nedåt på elbilar, som delvis drivits av att tillverkarna snabbt måste ställa om, att bli mindre dramatisk.
Volvo Cars är en av få europeiska biltillverkare som försvarat det ursprungliga 2035-målet. Företaget varslade 2 500 anställda i oktober, varav omkring 2 000 i Sverige, efter ett svagt tredje kvartal, rapporterar Dagens PS.
Sveriges nya elbilspremie, som Naturvårdsverket öppnade för ansökningar den 18 mars 2026, gäller fortsatt oförändrad. Den ger hushåll med inkomster under 80 procent av medelinkomsten upp till 46 800 kronor i stöd, 1 300 kronor i månaden i tre år, för köp eller privatleasing av en elbil med inköpspris mellan 64 800 och 450 000 kronor. Ansökan är öppen för fullt belopp fram till den 30 juni 2028.
