Sebastian Juul
I Malmö kostar spotelen nu runt 25 gånger mer än i Luleå.
Under torsdagen den 15 oktober 2026 ligger genomsnittspriset på rå spotel i SE4 (Malmö) på 1,93 kronor per kilowattimme, medan SE1 (Luleå) landar på 7,68 öre per kWh, enligt den löpande spotprisstatistiken för Sverige. I SE3 (Stockholm) handlas elen för 82 öre per kWh och i SE2 (Sundsvall) för 17 öre.
Vid dagens topptimme omkring klockan 08 slog SE4 upp i 2,86 kronor per kWh, medan motsvarande timme i SE1 bara kostade en bråkdel av det.
Flaskhalsarna i stamnätet avgör
Prisgapet handlar inte om att elhandlarna tar ut olika påslag, det är själva råvarupriset som skiljer sig åt. När stamnätets ledningar inte räcker till för att flytta elen från produktionen i norr till konsumtionen i söder uppstår flaskhalsar, och då tillåts priset gå isär mellan elområdena. ”När ledningarna är fulla uppstår flaskhalsar, och priset tillåts då skilja sig mellan områdena”, förklaras det hos elprisjämföraren Cheap Energy.
Produktionsmönstret är själva kärnan: svensk vatten- och vindkraft dominerar i norr, medan de folkrika regionerna i Mälardalen, Västra Götaland och Skåne står för en stor del av konsumtionen. Räcker inte överföringen för att släppa den billiga nordelen hela vägen söderut, får SE3 och SE4 i stället importera från Tyskland, Polen och Danmark till kontinental prisnivå.
Prognosen för hela vintern
Elhandlaren Tibber räknar i en prognos daterad 29 september med att hösten och vintern 2026 landar på 100-110 öre per kWh i SE3 och SE4, medan SE1 och SE2 hamnar på 45-55 öre per kWh.
”Elen produceras främst i norr och förbrukas främst i söder, och överföringskapaciteten räcker inte hela vägen. Därför skiljer prognosen omkring 55 öre/kWh mellan zonerna i vinter”, skriver bolaget.
Till råspotpriset ska dessutom läggas elnätsavgift, elcertifikat, energiskatt och moms på 25 procent, kostnader som gör den slutliga räkningen betydligt tyngre än själva börspriset.
215 miljarder ska jämna ut priset, på sikt
Zonindelningen är inte ett svenskt påhitt utan ett EU-krav som trädde i kraft den 1 november 2011 och som tvingade Sverige att överge en enhetlig nationell prissättning och i stället låta elpriset spegla de verkliga nätbegränsningarna.
Svenska kraftnät meddelade i april att myndigheten planerar att investera 215 miljarder kronor i stamnätet under 2026-2035. Pengarna till utbyggnaden kommer till stor del från just de flaskhalsinkomster som skillnaden mellan elområdena genererar, intäkter som enligt myndigheten redan är öronmärkta för de projekt som ska bygga bort prisgapet.
Målbilden är att flaskhalsinkomsterna ska gå mot noll till 2035, i praktiken att skillnaden mellan norra och södra Sverige då ska vara i princip utraderad. Fram tills dess avgör den elzon man råkar bo i hur stor elräkningen blir.
