Sebastian Juul
Det är sex veckor kvar till Black Friday, och butikerna har redan börjat höja priserna som ska ”sänkas” den 27 november.
Mönstret är dokumenterat av både Konsumentverket och Prisjakt: tusentals priser skruvas upp i oktober så att den obligatoriska 30-dagarsjämförelsen blir meningslös när reaprislappen hängs på. Resultatet är en rabatt som ser stor ut på papperet men som i praktiken ofta är noll, eller sämre.
I våras utfärdade Konsumentombudsmannen förelägganden mot tio stora kedjor för just den här typen av vilseledande prisinformation. Blomsterlandet, Bygghemma, Nakd, Nordic Nest, Power, Soffadirekt, Stadium, Webhallen, XXL och Åhlens hotades sammanlagt med viten på 22 miljoner kronor om bristerna inte åtgärdades. I ett exempel som Konsumentverket lyfte fram var en vinterjacka som annonserades med 22 procents rabatt i själva verket 299 kronor dyrare än sitt faktiska lägsta pris under jämförelseperioden.
Så kringgår butikerna 30-dagarsregeln
Prisinformationslagen bygger på EU:s omnibus-direktiv och kräver att det jämförelsepris som anges vid en rabatt ska vara varans lägsta pris under de senaste 30 dagarna. Regeln ska stoppa fejkade rabatter, men den har en lucka. Höjer butiken priset redan i oktober är det höjda priset också det ”lägsta” när novemberkampanjen drar igång.
Prisjakt har gått igenom närmare tre miljoner priser i svenska nätbutiker och fann att 13 procent av priserna höjdes med mer än tio procent under oktober. Mönstret är tydligast på kläder, skor och vitvaror.
”Andelen priser som ökat med mer än tio procent i oktober har blivit större sedan man införde den här lagen”, säger Prisjakts talesperson Isabella Ahmadi till SVT.
Konsumentverket ser samma sak. Myndigheten tog emot 150 anmälningar under förra årets Black Week, och enhetschef Johan Ohlsson beskrev handlarnas agerande som systematiskt: ”Bristerna har varit omfattande och inte slumpmässiga.”
Tre kontroller du gör på tio minuter
1. Slå upp prishistoriken innan du klickar hem något. På Prisjakt och PriceRunner finns en kurva som visar hur varan har kostat de senaste månaderna. Är kurvan platt fram till september och spikar uppåt i oktober är det inte en rea du tittar på, det är ett återställt pris. Jämför med vad varan kostade i somras eller för ett år sedan, inte med det ”ordinarie pris” butiken själv anger.
2. Lägg en prisbevakning i stället för att gissa. Både Prisjakt och PriceRunner låter dig sätta ett takpris och få mejl när varan faller under det. Det är mer effektivt än att vänta på just den 27 november, riktiga pristapp på elektronik, vitvaror och köksapparater kommer ofta i dagarna efter kampanjen eller i mellandagsrean, inte på själva Black Friday.
3. Kontrollera priset hos minst tre butiker samma dag. Är rabatten verklig brukar flera återförsäljare ligga nära varandra. Är en enda butik ”mycket billigare” än alla andra är det oftast jämförelsepriset som är fejkat, inte priset som är lågt. För märkesvaror där butikerna sällan priskonkurrerar, till exempel Apple och Dyson, är stora Black Friday-rabatter över huvud taget ovanliga.
Mönstret med vilka produktkategorier som faktiskt faller i pris, och vilka som bara ser ut att göra det, har vi gått igenom i vår guide inför årets kampanjstart.
Konsumentverket uppmanar den som ser ett misstänkt jämförelsepris att anmäla det. Myndigheten följer upp bristerna efter kampanjen, men pengarna har du redan betalat.
