Emil Martesen
Ett amerikanskt kameranätverk med 120 000 kameror loggar bilrörelser i tusentals kommuner, och backlashen växer nu från både vänster och höger.
Bakom systemet står Atlanta-företaget Flock Safety, vars kameror med automatisk nummerskyltsavläsning (ALPR) sitter uppsatta i tusentals amerikanska kommuner. Nätverket har vuxit så snabbt att medborgarrättsorganisationer nu talar om ett de facto nationellt övervakningssystem för bilister, byggt utan offentlig debatt och utan domstolsbeslut för att söka i det.
Enligt medborgarrättsorganisationen ACLU rör det sig om 120 000 Flock-kameror runt om i USA, och organisationen beskriver företaget som en aktör som ”quietly trying to build a nationwide mass surveillance system”. Mindre än en procent av de fordon som fångas av kamerorna är enligt ACLU kopplade till någon brottslig verksamhet.
Så fungerar Flock-nätverket
Kamerorna sitter på lyktstolpar och trafikljus och fotograferar varje fordon som passerar. Utöver registreringsnumret extraherar systemet märke, modell, färg och särskiljande drag som klistermärken och bucklor, och laddar upp datan till en central molnbaserad databas. Polismyndigheter kan sedan söka nationellt över nätverket.
Att söka i databasen kräver inte något domstolsbeslut, det räcker med användarnamn och lösenord. En analys som Electronic Frontier Foundation (EFF) publicerade i december 2025 redogjorde för hur bred åtkomsten är: organisationen fick tillgång till en dataset med över 12 miljoner sökningar loggade av mer än 3 900 amerikanska myndigheter mellan december 2024 och oktober 2025.
100 dokumenterade fall av polismissbruk
Det växande motståndet drivs framför allt av vad som händer när enskilda poliser får söka fritt. Institute for Justice, en libertariansk juridisk organisation, har byggt en databas med över 100 påstådda fall där Flock-systemet missbrukats av polis. Enligt databasen handlar det om ”romantic stalking, wrongful stops and detentions, non-law enforcement use, and other types of misconduct”.
Bland de konkreta fallen finns en polischef i Georgia som ska ha spårat sin före detta flickvän och hennes tonårsdotter hundratals gånger, och en polis i Texas som sökte i tiotusentals kameror för att lokalisera en kvinna som fått medicinsk abort. I ett annat spektakulärt fall genomförde en tjänsteman i Norfolk, Virginia, nästan 230 000 sökningar över två år, och skrev bara ”la la la la” som sökskäl utan att någon reagerade.
EFF hittade också att flera myndigheter körde sökningar kopplade till de så kallade No Kings-protesterna under juni och oktober 2025, och att en tjänsteman i Johnson County skrev ”had an abortion, search for female” som skäl för en sökning som omfattade nästan hela landet.
Felträffar kan sluta med draget vapen
Det handlar inte bara om integritet på abstrakt nivå. ACLU dokumenterar fall där systemet felaktigt flaggat en bil som stulen, med följden att hela familjer stoppats med vapen mot sig. Enligt ACLU misstolkas ungefär en av tio nummerplåtar när det gäller att avgöra vilken delstat skylten kommer ifrån, vilket öppnar för falska träffar mot listor över efterlysta fordon.
Ett annat mönster: att polisen aktivt undanhåller för allmänheten att kamerorna används. I Iowa gick en sheriff så långt som att instruera sina poliser att inte nämna kamerorna när de stoppar bilister som identifierats via systemet.
Kommuner drar sig ur
Reaktionen är påtaglig. Enligt aktivistgruppen DeFlock har omkring 95 amerikanska kommuner avslagit eller annullerat sina Flock-kontrakt, uppger Virginia Center for Investigative Journalism i en genomgång från augusti 2026. Enbart i Virginia, där det finns cirka 3 000 Flock-kameror i fler än 150 kommuner, har Staunton, Charlottesville, Harrisonburg och Elkton röstat för att koppla bort systemet under det senaste året. Harrisonburg fattade beslutet den 14 juli 2026.
I samma reportage beskrivs hur en aktivist, Melissa Corrigan, registrerades av kamerorna över 100 gånger på bara tre dagar under februari.
Sverige har redan ANPR, men reglerna är andra
Så vad skyddar svenska bilister? Svenska polisen använder också nummerskyltsavläsning, i första hand kallad ANPR (Automatic Number Plate Recognition). På sin officiella sida beskriver Polismyndigheten att kamerorna ”läser automatiskt av fordons registreringsnummer” i syfte att förebygga och utreda brott samt upprätthålla ordning.
Skillnaden mot det amerikanska systemet ligger i den rättsliga inramningen. Behandlingen regleras av dataskyddsförordningen, brottsdatalagen och kamerabevakningslagen, och den insamlade fordonsinformationen ”får behandlas i sex månader från insamlingstillfället” enligt Polismyndigheten. Det finns alltså en tidsgräns, och till skillnad från Flock är det inte tusentals oberoende myndigheter över hela landet som samsöker i samma privata molnbaserade databas.
Liknande frågor har redan väckts på andra håll i Europa. I Aten testades ett system där åtta AI-kameror loggade närmare 29 000 bilister, och tekniken beskrivs som redo att rullas ut i fler europeiska städer. GDPR och EU:s AI-förordning ställer högre krav på ändamålsbegränsning än den amerikanska modellen, men debatten om var gränsen ska gå för automatiserad trafikövervakning är i praktiken bara i sin början, även här.
