Emil Martesen
Två regeländringar har vänt upp och ner på solcellskalkylen för svenska villaägare det senaste året.
Sedan 1 januari 2026 får husägare inte längre någon skattereduktion för överskottsel som matas in på elnätet. Den så kallade 60-öringen är helt slopad, enligt Skatteverket, och halvåret innan sänktes dessutom det gröna teknikavdraget för själva solpanelinstallationen från 20 till 15 procent.
Konsekvensen är att den kalkyl många villaägare fortfarande har i huvudet, den där solpanelerna betalar sig på åtta år, inte längre stämmer för nya anläggningar. Men lönsamma är solcellerna fortfarande. De ska bara dimensioneras och kompletteras på ett annat sätt än tidigare.
Vad de nya reglerna faktiskt innebär
Riksdagen beslutade i maj 2025 att avskaffa skattereduktionen på 60 öre per kilowattimme för el som mikroproducenter matar in på nätet. Beslutet trädde i kraft 1 januari 2026 och bygger på regeringens proposition 2024/25:109, där motiveringen är att solcellsutbyggnaden inte längre behöver samma stöd som tidigare.
Sedan 1 juli 2025 gäller också ett lägre grönt teknikavdrag för själva installationen. Skatteverket ger 15 procent av kostnaden för arbete och material för nätanslutna solcellssystem, ner från tidigare 20 procent. Den årliga taknivån ligger kvar på 50 000 kronor per person.
Batterilagring och laddpunkter till elfordon berördes däremot inte av sänkningen. Där gäller fortfarande 50 procent i grönt teknikavdrag enligt Energimyndigheten, vilket har fått konsekvenser för hur nya anläggningar ritas upp.
Så ser den nya kalkylen ut
Ett typiskt 8 kilowatts solcellssystem till en villa kostar runt 120 000 kronor att installera. Efter det sänkta gröna teknikavdraget plus eventuellt ROT-avdrag hamnar nettokostnaden på omkring 93 000 kronor, uppger solcellsföretaget Surge PV. Priset per installerad kilowatt ligger nu i intervallet 12 000 till 18 000 kronor.
Överskottselen ger fortfarande en intäkt, men den är betydligt lägre än före årsskiftet. Nätägaren betalar en så kallad nätnytta på cirka 3,82 öre per kilowattimme, och spotpriset ligger typiskt mellan 50 och 100 öre per kilowattimme beroende på elområde.
Återbetalningstiden för nya anläggningar landar i praktiken på 8 till 15 år. En solanläggning utan batteri, där ägaren själv använder 40 procent av elen, betalar sig efter knappt 9 år. Kombinerar man med batterilager och når 70 procents egenanvändning krymper återbetalningstiden till 8 till 11 år, medan anläggningar som säljer merparten av produktionen till nätet kan behöva 12 till 15 år för att gå plus.
Batteri och egenanvändning avgör affären
Nyckeln till en snabb återbetalning är att använda solelen själv i stället för att sälja den. En egenanvänd kilowattimme är värd cirka 2,48 kronor, motsvarande hushållets normala elpris, medan en såld kilowattimme i genomsnitt ger runt 60 öre på spotmarknaden. Skillnaden är i praktiken fyra gånger så stor.
Batteri på cirka 10 kilowattimmar kostar omkring 60 000 kronor, men efter det oförändrade 50-procentiga avdraget blir nettokostnaden 30 000 kronor. Ett sådant batteri höjer egenanvändningen från runt 40 procent till mellan 70 och 80 procent, och tillför enligt Surge PV mellan 3 000 och 4 500 kronor i extra besparingar per år.
Effekten av regeländringarna märks redan på marknaden. Bostadsinstallationer av solceller minskade med 39 procent under 2025, medan storskaliga anläggningar samtidigt växte med 46 procent. Sammanlagd installerad solkraft i Sverige låg vid utgången av 2025 på cirka 5,5 gigawatt.
Vad husägare bör tänka på nu
Regeländringarna gör inte solceller olönsamma, men de flyttar tyngdpunkten från stora exportanpassade system till mindre, egenanvändnings-optimerade anläggningar. Att överdimensionera taket i förhoppning om att sälja överskottet är inte längre en bra affär.
Den som funderar på en investering under 2026 bör dimensionera systemet efter husets egen elförbrukning, planera in batterilagring om det finns utrymme i budgeten och räkna med en återbetalningstid som ligger några år längre än de tumregler som gällde före sommaren 2025. Kalkylen fungerar fortfarande i södra Sverige, och även i norr blir affären försvarbar under en anläggnings 25 till 30 år långa livslängd.
