Emil Martesen
En ny våg av falska fortkörningsböter sprids just nu via mejl och sms till svenska bilister.
Meddelandet ser ut att komma från en myndighet, sätter en 24-timmarsfrist och hotar med att beloppet höjs om du inte betalar direkt via en länk. Klickar du hamnar du på en falsk portal som är byggd för att komma åt dina kort- och inloggningsuppgifter.
Den tyska konsumentmyndigheten Verbraucherzentrale gick den 4 augusti ut med en varning för mejl med ämnesraden ”Wichtige Verwaltungsmitteilung Deutschland”. Enligt myndigheten hävdar bedragarna att ett ursprungligt bötesbelopp för en fortkörningsförseelse har höjts efter flera påminnelser, och hänvisar mottagaren till en påhittad förvaltningsportal.
Samma mönster har rullat i Sverige under våren och sommaren. Trafikverkets talesperson Beisi Sundin kallade omfattningen ”väldigt ovanlig”, och polisens presstalesperson Tobias Ahlén Svalbro sade till SVT Nyheter Västmanland att flera kollegor internt medgett att de själva riskerar att gå på bluffen: ”Vi har poliser i huset som sagt att ’den där skulle jag bli lurad av'”.
Så känner du igen bluffmejlet
Verbraucherzentrale pekar ut flera röda flaggor i just den här kampanjen: en oseriös avsändaradress, en opersonlig hälsning, en kort frist på 24 timmar, ett ekonomiskt lockbete i form av rabatt om du betalar snabbt, och att betalningen ska ske via en länk i mejlet. Trafikverket och Transportstyrelsen använder liknande markörer i sina egna varningar.
Transportstyrelsens första tumregel är enkel. På myndighetens officiella varning om bedrägeri står det svart på vitt: ”Transportstyrelsen skickar aldrig ut uppmaningar om betalningar eller utlämnande av kontouppgifter via mejl eller sms.” Får du ett mejl eller sms som gör det, är avsändaren inte myndigheten.
De andra två kännetecknen som Transportstyrelsen lyfter fram är att språket i meddelandet inte är helt korrekt, och att länkarna inte ser ut att leda till myndighetens riktiga webbplats. Bedragarna använder ofta domäner som liknar de äkta, men med små avvikelser.
Så kontrollerar du en misstänkt bot
Är du osäker på om ett bötesbelopp är äkta, ska du enligt Transportstyrelsen logga in i din digitala brevlåda för att se om det finns några obetalda fakturor. Riktiga trafikböter i Sverige skickas via post eller digital brevlåda, inte som ett mejl med betalknapp.
Öppna aldrig bilagor och skanna aldrig QR-koder i ett misstänkt meddelande. Vill du dubbelkolla ett ärende, sök själv upp myndighetens nummer och ring det, i stället för att använda kontaktuppgifter som står i mejlet.
Misstänkta sms kan vidarebefordras till 7726, som drivs som en central rapporteringstjänst för bedrägeriförsök.
Har du redan klickat, agera direkt
Polisen skriver på sin sida om nätfiske att första steget om du misstänker att du gått på bluffen är att kontakta din bank för att stoppa transaktioner, och därefter göra en polisanmälan. Bedragare hinner ofta agera inom minuter efter att en länk klickats på.
Kontakta banken via ett nummer du själv slår upp, spärra bankkort och BankID, och byt lösenord på e-post och bank. En polisanmälan gör du på 114 14 eller via polisen.se. Skärmdumpa mejlet och länken innan du raderar, så har utredaren något att arbeta med.
Den enkla huvudregeln kvarstår: ingen svensk myndighet kräver att du betalar en fortkörningsbot via en länk i ett mejl.
