Jesper Bengtson
En ny amerikansk studie hittar inga tydliga tecken på att skolans mobilförbud förbättrar tonåringars psykiska hälsa.
Ekonomen Henry Saffer har som förste forskare i USA försökt mäta de kausala effekterna av delstatliga mobilförbud i skolan, och slutsatsen är nykter: förbuden verkar varken minska ungdomarnas skärmtid eller lyfta deras psykiska välmående. Resultaten publicerades i maj 2026 som arbetsdokument nummer 35181 vid National Bureau of Economic Research, och landar mitt i en politisk trend där allt fler länder, inklusive Sverige, inför nationella förbud som svar på ungas mående.
Studien bygger på data från den amerikanska myndighetsundersökningen National Survey of Children’s Health mellan 2016 och 2024, med drygt 167 000 barn i åldrarna 11 till 17 år. Saffer använde en så kallad syntetisk differens-i-differens-metod, det vill säga en teknik som jämför delstater med förbud mot en statistiskt konstruerad kontrollgrupp av delstater utan förbud.
Ingen förbättring i koncentration eller sinnesstämning
De delstater som ingick i analysen var Florida, som införde sitt förbud 2023, samt Indiana och Louisiana, som båda följde efter 2024. Efter förbuden granskade Saffer indikatorer som koncentration, känslomässigt lugn, nyfikenhet, förmåga att göra läxor och att skapa vänskap. Skillnaderna mot kontrollgruppen var enligt studien små och statistiskt otydliga.
I abstraktet skriver Saffer att ”dessa tidiga resultat ger inga tydliga bevis för att skolförbudspolitiken har minskat skärmtiden eller förbättrat det psykiska välmåendet”. En central förklaring, framhåller han, är att förbudet under lektionstid inte automatiskt sänker den totala digitala exponeringen, eleverna kompenserar utanför skoldagen.
Resultaten är preliminära. Saffer noterar själv i studien att endast en delstat har två års eftermätning och att två delstater bara har ett år, vilket gör att fler års data krävs innan slutsatserna kan fastställas.
Sverige inför nationellt förbud till hösten
Just när studien landar rör sig Sverige i motsatt riktning. Från och med skolstarten hösten 2026 gäller ett nationellt mobilförbud i grundskolan, förskoleklassen, den anpassade grundskolan och fritidshemmet. Regeringen har avsatt 95 miljoner kronor för införandet, och skolorna blir skyldiga att samla in telefonerna vid skoldagens början.
Utbildningsminister Simona Mohamsson (L) motiverade beslutet med att eleverna ska kunna fokusera i klassrummet och umgås under rasterna. ”Det här handlar ju om att man ska kunna fokusera på matematiken och inte sitta och scrolla TikTok och på rasterna kunna njuta av att hänga med sina kompisar”, sa hon i samband med lagändringen.
Sverige är långt ifrån ensamt. Enligt UNESCO:s Global Education Monitoring Report har 114 utbildningssystem, motsvarande 58 procent av världens länder, infört nationella förbud mot mobiltelefoner i skolan. Tre år tidigare låg siffran på 24 procent.
Vad Saffer rekommenderar i stället
Studien avfärdar inte att skärmar och sociala medier kan påverka unga negativt, men Saffer menar att förbud i klassrummet är ett för smalt verktyg för att lösa en bredare kris. I stället pekar han på en kombination av bättre tillgång till psykisk hälsovård, undervisning i digital källkritik, träning i emotionell motståndskraft och hårdare reglering av själva plattformarna som Instagram, TikTok och Snapchat.
Frågan om vad som faktiskt fungerar är långt ifrån avgjord. Men Saffers arbete är det första försöket att mäta effekten kausalt, och det utmanar den nordiska och europeiska politiska premissen att skolan är den rätta platsen att angripa problemet på.
