Europas första återanvändbara raket har klarat en avgörande generalrepetition på svensk mark.
Torsdagen den 23 juli 2026 genomförde ArianeGroup och SSC Space en fullständig torrepetition av flygsekvensen för raketdemonstratorn Themis vid Esrange Space Center i norra Sverige. Testet simulerade hela förloppet, från tankning till nedräkning och landningsprocedurer, utan att motorn tändes.
Prototypen tankades med flytande kväve för att återskapa de extrema kryogena förhållanden som en verklig uppskjutning innebär, med temperaturer omkring minus 200 grader Celsius. Övningen sträckte sig över en hel dag och innefattade även simulerade säkerhetsprocedurer efter en tänkt landning.
En europeisk motsvarighet till Falcon 9
Themis är Europas första fullskaliga demonstrator för ett återanvändbart raketsteg och betraktas som kontinentens direkta svar på SpaceX Falcon 9. Fordonet är 30 meter högt, mäter 3,5 meter i diameter och väger 30 ton torrvikt. Det drivs av den nya Prometheus-motorn i klassen 100 tons dragkraft, en kryogen motor som körs på flytande metan och flytande syre och som kan startas om under flygning.
Arbetet sker inom EU-programmet SALTO, som samlar över 25 partner från tolv europeiska länder och finansieras via Horisont Europa. Sverige har genom SSC en central roll som värd för hela flygtestkampanjen.
Sverige mitt i rymdkapplöpningen
Testerna utförs vid Launch Complex 3 på Esrange utanför Kiruna, en anläggning med en 40 gånger 40 meter stor uppskjutnings- och landningsplatta som byggts specifikt för kryogena tester ovanför polcirkeln. Anläggningen är Europas första fastlandsbaserade orbitala uppskjutningsplats och positionerar Sverige som en nyckelspelare i det europeiska försöket att bygga en egen suverän kapacitet för återanvändbar rymdtransport.
Ulrika Unell, ansvarig för orbital uppskjutning och rakettester vid SSC, har tidigare beskrivit uppdraget med orden: ”Det är en fantastisk känsla att vara en del av Europas rymdhistoria.”
Nästa steg är det första hoppet
Torrepetitionen är den sista stora milstolpen före det så kallade hoppet, en lågaltitudflygning där Themis för första gången ska lyfta med egen motorkraft och landa vertikalt på samma platta. ArianeGroup och Europeiska rymdorganisationen ESA har tidigare siktat på ett fönster under våren 2026 för det första hoppet, men den insamlade datan från kampanjen kommer att avgöra när nästa testfönster öppnas.
Går allt enligt planen ska hoppet följas av två mer avancerade testflygningar med T1E-varianten samt en trestegskonfiguration som testas i Franska Guyana längre fram. ESA tilldelade ArianeGroup 230 miljoner euro (cirka 2,6 miljarder kronor) i slutet av 2024 för att accelerera programmet.
För Europa handlar Themis om långt mer än ett tekniskt experiment. Programmet är kontinentens försök att bryta beroendet av amerikanska och kinesiska raketleverantörer och skapa en industriell bas för framtida uppskjutningar. Att generalrepetitionen genomfördes på svensk mark understryker hur central Esrange har blivit i den europeiska rymdkapplöpningen.