Jesper Bengtson
En kanadensisk domstol har frikänt Brandon Klayme efter att han avtjänat hela sitt straff för brott polisen aldrig kunde koppla honom till.
Ett saknat understreck i en amerikansk polisbegäran ledde till att fel man greps i Halifax. När misstaget upptäcktes hade Klayme redan avtjänat 18 månader i fängelse för barnrelaterade sexbrott han inte hade begått.
Nova Scotia Court of Appeal släppte sin dom torsdagen den 23 juli 2026 och slog fast att Klayme är faktiskt oskyldig och aldrig borde ha åtalats, rapporterar CBC News.
Ett understreck som avgjorde allt
Utredningen startade i Madison, Wisconsin, 2018. Amerikansk polis kartlade sexuella samtal, videosamtal och utbyte av intima bilder mellan en tolvårig flicka och en man på meddelandeplattformen Kik.
Den misstänkte använde användarnamnet fus__ro_dah med två understreck. När Wisconsin-polisen begärde ut kontouppgifter från Kik skrev de däremot fus_ro_dah med bara ett understreck. Det tecken som saknades pekade ut ett helt annat konto, tillhörande Brandon Klayme i Halifax i Kanada.
När kanadensisk polis övertog ärendet 2020 greps Klayme av Halifax Regional Police. Hans digitala enheter genomsöktes utan att någon koppling till flickan, samtalen eller bilderna hittades. Utredningen kunde inte heller visa att han hade använt Kik under den period brotten begicks.
Trots avsaknad av bevis: fälld och fängslad
Trots att den tekniska bevisningen saknades gick åtalet vidare. Klayme dömdes efter en rättegång 2023 och fick sitt straff utmätt året därpå: 18 månaders fängelse för lockande av barn i sexuellt syfte och innehav av barnpornografi. Han avtjänade hela straffet.
Skillnaden mellan de två användarnamnen kom aldrig upp under rättegången. Att uppgiften fanns tillgänglig hela tiden gör utfallet extra svårsmält för Klaymes försvarare.
”Vi upptäckte problemet när vi arbetade med argumenten inför överklagandet i våras”, säger försvarsadvokaten Zeb Brown enligt CBC:s genomgång av fallet.
Domstolen: han är faktiskt oskyldig
Nova Scotia Court of Appeal formulerade sig ovanligt skarpt när domen släpptes.
”Detta är inte en situation där en frikännande dom avkunnas för att åklagaren inte har lyckats bevisa de väsentliga delarna av ett brott bortom rimligt tvivel, eller för att ett fel under rättegången gjorde utslaget osäkert. Under dessa omständigheter är Klayme faktiskt oskyldig till brotten. Han borde aldrig ha åtalats, än mindre dömts”, skriver appellationsdomstolen.
Domstolen konstaterade också att det inte finns någon förklaring till varför diskrepansen mellan användarnamnen inte upptäcktes tidigare i rättsprocessen, trots att uppgifterna fanns i utredningsmaterialet redan under rättegången.
Vad fallet säger om digitala spår som bevis
Fallet Klayme är en påminnelse om att ett användarnamn, en IP-adress eller en e-postuppgift inte är detsamma som en identitet. När myndigheter behandlar en teknisk träff som ett facit, utan andra bevis som backar upp kopplingen, räcker det med ett skrivfel i en handling för att ett oskyldigt liv ska raseras.
För svenska konsumenter är sensmoralen densamma som för Klayme: den dag ett digitalt spår pekar fel finns det sällan någon algoritm som fångar upp misstaget. Det krävs att någon människa jämför tecken mot tecken.
Klaymes fall diskuteras nu brett i tekniska sammanhang, bland annat på Slashdot, som en principiell varning om hur känslig kedjan från polisbegäran till dom är för mänskliga fel i en enda knapptryckning.
