Jesper Bengtson
EU-domstolen har for forsta gangen slagit fast var granserna gar nar svenskar anvander VPN for att komma at utlandska streamingkataloger.
Domen fran den 9 juli 2026 handlar formellt om Anne Franks dagbok, men konsekvenserna traffar rakt in i vardagsrummet hos alla som nagon gang har startat en VPN-tjanst for att fa se en serie som inte finns pa svenska Netflix.
Slutsatsen ar dubbel. VPN-tjansterna sjalva ar lagliga tekniska verktyg, och de kan inte hallas ansvariga for hur anvandarna anvander dem. Men det betyder inte att streamingtjansternas villkor plotsligt saknar betydelse for dig som konsument.
Sa dom EU-domstolen
Bakgrunden ar en langdragen strid om Anne Franks manuskript. Verket ar sedan lange i det fria i Belgien och ett sextiotal andra lander, men i Nederlanderna galler upphovsratten anda till 2037. Anne Frank Stichting publicerade darfor en vetenskaplig utgava pa en Belgien-baserad webbplats med geoblockering som stangde ute nederlandska besokare. Anne Frank Fonds i Schweiz stamde och havdade att blockeringen var otillracklig eftersom den enkelt kunde kringgas med VPN.
I mal C-788/24 gick EU-domstolens andra avdelning emot Anne Frank Fonds. Domstolen slog fast att en geoblockering som halls pa modern teknisk niva racker som skydd enligt upphovsratten, aven nar en beslutsam anvandare kan ta sig forbi den.
I domskalen skrev domstolen att ”mojligheten till ett sadant kringgaende inte i sig och under alla omstandigheter kan vara en avgorande faktor for att fastsla att atgarderna ar otillrackliga och darmed verkningslosa”, enligt en genomgang hos TorrentFreak.
VPN-leverantorer ar neutrala mellanhander
Den kanske viktigaste passagen for konsumenter handlar om sjalva VPN-tjansterna. Domstolen konstaterade att en leverantor av en VPN eller liknande tjanst som anvands for att kringga en geoblockering ”inte kan anses ha gjort verket tillgangligt for allmanheten”. Med andra ord: VPN-bolaget ar en neutral mellanhand, inte en medbrottsling.
Detta ar ett tydligt besked till upphovsrattshavare som under flera ar har forsokt fa VPN-tjanster medansvariga for anvandarnas beteende. Fransk rattsutveckling har pekat at motsatt hall, men EU-rattens tolkning ar nu satt.
Frankrike gar sin egen vag
Samtidigt som EU-domstolen slog fast VPN-tjansternas neutrala roll driver Frankrike en helt annan linje pa hemmaplan. Sedan slutet av 2025 kraver franska domstolar att VPN-leverantorer aktivt blockerar tillgangen till olagliga stromningssidor, rapporterar Generation-NT. Den franska mediemyndigheten Arcom har utfardat sa kallade dynamiska forelagganden, dar ProtonVPN varit ett hogprofilerat exempel.
Konflikten mellan Paris och Luxembourg ar uppenbar och innebar att den franska modellen med stor sannolikhet kommer att provas rattsligt igen. For svenska anvandare betyder det att den EU-rattsliga linjen, VPN som lagligt verktyg, ar den som galler tills vidare.
Sa passar bilden ihop for svenska konsumenter
Domen aterbekraftar en linje som redan galler i Sverige. Att anvanda en VPN-tjanst ar helt lagligt, och lagen kriminaliserar inte i sig att en svensk anvandare valjer en annan geografisk utgangspunkt for sin internettrafik.
Det svar som EU-domstolen nu ger galler forhallandet mellan innehallsleverantorer, VPN-tjanster och upphovsratten. Den svarar daremot inte pa fragan om vad Netflix, BBC iPlayer eller andra tjanster far gora enligt sina egna anvandarvillkor.
De flesta stora streamingtjanster har klausuler i sina villkor som sager att kunden ska befinna sig i sitt hemland nar innehallet ses. Netflix behaller sig i sitt anvandaravtal ratten att stanga av eller begransa anvandare som bryter mot villkoren. I praktiken har Silicon.fr och andra branschmedier under flera ar konstaterat att storbolagen sallan gar sa langt. Den vanliga metoden ar att helt enkelt blockera VPN-IP-adresser sa att katalogen inte laddas, inte att stanga kontot.
Vad hander da i varsta fall? Det finns inga kanda fall dar en enskild svensk konsument har straffats rattsligt for att ha anvant VPN mot en laglig streamingtjanst. Domen fran EU-domstolen far det scenariot att framsta som annu mer avlagset: hela ansvaret for att geoblockeringen fungerar laggs pa publiceraren, inte pa den enskilde anvandaren.
Det som daremot kvarstar oforandrat ar att VPN aldrig gor olagligt innehall lagligt. Att stromma eller ladda ner upphovsrattsskyddat material fran piratsidor ar fortsatt olagligt oavsett vilken tunnel trafiken gar genom. Skiljelinjen, som Digital Policy Alert noterar i sin sammanfattning av domen, ar just densamma som sedan tidigare: laglig kalla plus VPN ar en civilrattslig avtalsfraga, olaglig kalla plus VPN ar fortfarande piratstromning.
Kort sagt: den som anvander VPN for att titta pa en amerikansk Netflix-serie riskerar i praktiken ingenting varre an att kontot behover startas om nar tjansten upptacker VPN-IP-adressen. Men den som tror att en tunnel gor allt tillatet, missforstar bade domen och lagen.
