Morten Lyhne Petersen
Bluffen med falska Swish-bekräftelser har vaknat till liv igen lagom till sommarens andrahandsförsäljning.
Köparen visar en skärmdump som ser ut som en helt vanlig Swish-överföring, säljaren lämnar ifrån sig cykeln eller barnvagnen, och först timmar senare upptäcker hen att pengarna aldrig kom fram. Det är en gammal metod som har fått ny fart i takt med att sommarlovet drar igång och fler svenskar säljer ut prylar inför semestern.
Antalet anmälda Swish-bedrägerier ökade med över 30 procent under 2025 och trenden fortsätter uppåt under 2026, enligt en uppdaterad guide om Swish-bedrägerier från april 2026. Mer än åtta miljoner svenskar använder Swish dagligen, vilket gör tjänsten till en attraktiv måltavla för bedragare som specialiserat sig på snabba affärer.
Så fungerar bluffen i praktiken
Den klassiska varianten är enkel. Köparen och säljaren möts efter en annons på Blocket eller Facebook Marketplace, varan packas upp, och när det är dags att betala visar köparen en skärmdump där det står att en Swish-överföring har genomförts. Beloppet stämmer, mottagarnamnet stämmer, och i flera versioner finns till och med fyrverkeri-animationen från den äkta appen med på bilden.
Skärmdumpen är dock antingen redigerad eller skapad i en separat applikation. Svensk Handel varnar för att falska Swish-bottar som efterliknar appen sprids öppet på chattforum, där bedragare själva kan skriva in valfri mottagare och summa. Branschorganisationen beskriver att ”gärningspersoner försöker köpa varor genom att uppvisa vad som av handlaren uppfattas som en genuin Swish-betalning”.
En annan variant är överbetalningsbluffen. Köparen påstår att hen råkat skicka för mycket och ber säljaren swisha tillbaka mellanskillnaden. Den ursprungliga betalningen har aldrig kommit fram, men säljaren skickar iväg en verklig summa innan hen hinner reagera.
Det enda säljaren kan lita på
Polisen är tydlig med att skärmdumpen inte ska vara den punkt där affären avgörs. På sin information om annonsbedrägeri uppmanar polisen säljare att kontrollera betalningen i sin egen Swish- eller bankapp innan varan lämnas över. En genuin Swish-överföring landar normalt på mottagarens konto inom några sekunder, så om beloppet inte syns omedelbart har det inte heller skickats.
Handelsbanken pekar i sin säkerhetsguide från mars 2025 på samma princip och påminner samtidigt om en närliggande variant, där bedragaren ringer upp säljaren och utger sig för att representera en bank eller myndighet. Banken skriver att man inte ska ”utföra Swish-betalningar om du plötsligt blir kontaktad av någon från ett påstått företag eller myndighet som ber om detta”, enligt Handelsbankens råd om Swish-bedrägeri.
Enkelt sammanfattat: bilden i mobilen ska aldrig vara beviset på att en betalning gått igenom. Det är saldot i den egna appen som räknas.
Om det redan är för sent
Den som upptäcker att Swish-pengarna aldrig kom fram bör agera snabbt, eftersom Swish-transaktioner är omedelbara och i praktiken oåterkalleliga när de väl gjorts. Polisen rekommenderar att man kontaktar banken direkt och därefter gör en polisanmälan via 114 14 eller på polisens webbplats. Skriftlig bevisning är central: ”Spara och ta fram all skriftlig bevisning om du kan, som kontoöverföringar och konversationer via e-post eller sms”, skriver polisen.
Skärmdumpar av annonsen, meddelanden i Blockets eller Marketplaces chatt och eventuella telefonnummer ska sparas. Plattformarna har egna kanaler för att flagga falska konton, och det är värt att rapportera även när pengarna är borta, eftersom samma profil ofta används mot flera offer i rad.
Möjligheten att få tillbaka pengarna är begränsad. Just därför läggs allt fokus på det enda säkra steget innan varan byter händer: öppna Swish-appen själv, kontrollera att beloppet ligger på kontot, och först då slutföra affären.
