Morten Lyhne Petersen
Sedan i somras är det olagligt att sälja smartphones i EU som inte uppfyller hårda minimikrav på batteriets livslängd.
De nya ekodesign- och energimärkningsreglerna började gälla den 20 juni 2025 och vänder upp och ned på vad svenska konsumenter kan kräva av sin mobiltillverkare. En telefon måste numera behålla minst 80 procent av batterikapaciteten efter 800 fulla laddningscykler för att över huvud taget få släppas på den europeiska marknaden.
Reglerna gäller smartphones, traditionella mobiltelefoner, trådlösa telefoner och surfplattor av platt-typ. För konsumenten innebär det att en mobil ska kunna användas i flera år utan att batteritiden kollapsar, och att reservdelar och uppdateringar ska finnas tillgängliga betydligt längre än tidigare.
Vad reglerna faktiskt kräver
Utöver batterikravet ställer förordningen krav på att enheterna ska tåla minst 45 oavsiktliga fall utan att förlora funktionalitet. Tillverkare måste också tillhandahålla centrala reservdelar inom fem till tio arbetsdagar och i minst sju år efter att en modell tagits ur sortimentet, enligt EU-kommissionen.
Operativsystemsuppdateringar är obligatoriska i minst fem år räknat från det datum då sista enheten av en modell såldes. Professionella reparatörer ska få icke-diskriminerande tillgång till den mjukvara och firmware som behövs för att utföra reparationer.
Förordningen, formellt kommissionens förordning (EU) 2023/1670, är en del av en bredare satsning som enligt EU-kommissionen ska spara 2,2 TWh el och cirka 20 miljarder euro för konsumenterna fram till 2030.
Den nya energietiketten i butiken
Tillsammans med ekodesign-kraven introducerades en helt ny EU-energietikett för mobiler och surfplattor. Etiketten visar inte bara energieffektivitetsklass från A till G, utan också ett särskilt reparerbarhetsbetyg på en skala från A till E.
Reparerbarhetsbetyget baseras enligt EU:s Joint Research Centre på sex faktorer: hur djupt enheten kan demonteras, vilken typ av fästen som används, vilka verktyg som krävs, tillgång till reservdelar, mjukvaruuppdateringar och tillgång till reparationsinformation.
På samma etikett ska kunden kunna läsa av batteritid per laddning, antal cykler tills 80 procents kapacitet, IP-klassning för damm och vatten samt en tillförlitlighetsklass baserad på falltester. Det innebär att en konsument hos Elgiganten, NetOnNet eller en operatörsbutik i praktiken kan jämföra hur länge två modeller förväntas hålla, innan köpet.
”Mer energieffektiva och lättreparerade enheter kommer att ge konkreta fördelar både för våra medborgare och för miljön”, säger EU:s energikommissionär Dan Jørgensen i ett uttalande från kommissionen.
Kritiken: bra start, men inte tillräckligt långt
Organisationen Right to Repair Europe välkomnar reglerna men pekar på flera svagheter. Endast fem reservdelar ska vara åtkomliga för slutanvändare själva, medan professionella reparatörer får tillgång till femton. Skärmar behöver inte vara utbytbara med enkla verktyg, och det finns inget förbud mot så kallad part pairing, den mjukvarupraktik där en specifik komponent låses till en specifik enhet.
Tillverkare behöver dessutom bara uppge vägledande priser på reservdelar utan att vara bundna att faktiskt hålla dem.
Vad händer 2027
En separat EU-regel, batteriförordningen 2023/1542, träder i sin nästa fas den 18 februari 2027. Då ska batterier i smartphones som huvudregel kunna bytas ut av användaren själv, utan specialverktyg.
Undantag finns dock för enheter som uppfyller särskilt höga krav på batteriets hållbarhet och vattentäthet i ekodesign-förordningen. I praktiken kan tillverkare som klarar de skarpaste hållbarhetsmåtten alltså slippa kravet på utbytbart batteri.
För den som står i butiken redan nu ger den nya etiketten en konkret grund att fråga efter. Två modeller med samma pris kan ha helt olika reparerbarhetsbetyg, och skillnaden mellan en A-klassad och en E-klassad telefon är ofta flera år av extra användning innan det är dags för en ny.
