Guldgruva i sopkorgen: Dina gamla prylar kan innehålla 22-karats guld

Genombrottet kommer samtidigt som guldpriset står på rekordnivåer 2026 och miljontals svenskar har gamla mobiler, datorer och routrar liggande i lådor eller redan kastade i soporna.

Forskare vid Guangzhou Institute of Energy Conversion under Kinesiska vetenskapsakademin och South China University of Technology har utvecklat en metod som återvinner 98,2 procent av guldet och 93,4 procent av palladiumet ur uttjänta processorer och kretskort. Resultaten publicerades i januari 2026 i tidskriften Angewandte Chemie International Edition.

Processen tar mindre än 20 minuter, sker vid rumstemperatur och bygger på en enkel vattenlösning av kaliumperoxymonosulfat och kaliumklorid i stället för cyanid, som annars är standard i konventionell guldåtervinning. Kostnaden landar på cirka 1 455 US-dollar per uns, jämfört med ett marknadspris som översteg 4 400 dollar per uns när studien publicerades.

Mer guld per ton än i en gruva

Att gamla prylar är en outnyttjad ädelmetallreserv är inte nytt. Enligt FN:s Global E-waste Monitor 2024 producerade världen 62 miljoner ton e-avfall under 2022, och de återvinningsbara metallerna i avfallet uppskattades till 91 miljarder US-dollar. Guldet ensamt motsvarar 15 miljarder dollar.

”Vi slösar för närvarande bort 91 miljarder dollar i värdefulla metaller på grund av otillräcklig återvinning av elektronikavfall”, konstaterade Vanessa Gray, chef för ITU:s avdelning för miljö- och nödtelekommunikation, i samband med rapporten.

Bara 22,3 procent av e-avfallet samlas in och återvinns formellt. Ett ton mobiltelefoner innehåller omkring 250 gram guld, mot ungefär fyra gram per ton ur en typisk guldmalm.

Vad du faktiskt har i lådan

En genomsnittlig smartphone innehåller cirka 24 milligram guld, 250 milligram silver och 9 milligram palladium, vid sidan av runt 9 gram koppar. En enskild telefon är alltså värd några tiotal kronor i råmetaller, men en låda med tio gamla mobiler, ett par bärbara datorer och en handfull moderkort kan snabbt nå hundratals kronor i metallvärde.

De prylar som innehåller mest guld per enhet är typiskt:

• Äldre processorer och RAM-minnen med guldpläterade ben

• Moderkort från stationära datorer

• Grafikkort från före 2010

• Servrar och nätverksutrustning

• Guldfärgade kontakter och USB-anslutningar

Schweiziska forskare vid ETH Zürich demonstrerade redan 2024 hur långt det går att pressa siffrorna. Med en svamp av vassleprotein lyckades teamet kring professor Raffaele Mezzenga och seniorforskaren Mohammad Peydayesh utvinna ett guldkorn på 450 milligram ur 20 gamla moderkort. Kornet höll 91 procents guldhalt, motsvarande 22 karat.

”Mer hållbart än så blir det inte”, sa Mezzenga om metoden, som enligt forskargruppens beräkningar är 50 gånger billigare än värdet på det utvunna guldet. Studien publicerades i Advanced Materials i mars 2024.

Så lämnar du in i Sverige

I Sverige tas all elektronik emot kostnadsfritt på kommunala återvinningscentraler via El-Kretsen och Elretur-systemet. Större mängder kan lämnas direkt till industriella återvinnare som Stena Recycling och Ragn-Sells, som driver särskilda flöden för kretskort och processorer.

För privatpersoner är ekonomin sällan i fokus. Värdet ligger i att metallerna faktiskt återvinns i stället för att hamna i hushållssoporna, där de antingen förbränns eller deponeras. När de nya kinesiska och schweiziska metoderna skalas upp industriellt kan dagens elektronikskrot bli morgondagens guldgruva, bokstavligen.