Morten Lyhne Petersen
Senast i slutet av 2026 ska alla i Sverige kunna lägga körkort, pass och åldersbevis i en EU-godkänd app i mobilen.
Den heter EU Digital Identity Wallet, eller EUDI-plånboken, och blir obligatorisk att erbjuda i samtliga 27 medlemsländer. I Sverige får appen namnet Sverige-ID och lanseras den 1 december 2026, enligt branschtjänsten Biometric Update.
Bakom utvecklingen står Polismyndigheten och Myndigheten för digital förvaltning (Digg), där Digg sorterar under Finansdepartementet och Polismyndigheten under Justitiedepartementet. Tanken är att skapa ett statligt alternativ till BankID som uppfyller EU:s högsta tillitsnivå, något som inget svenskt e-leg gör i dag.
BankID dominerar fortfarande svensk inloggning med över 8,7 miljoner användare och en täckning på 99,7 procent av den vuxna befolkningen. Eftersom tjänsten drivs av ett bankkonsortium klarar den inte EU:s krav på en statligt utfärdad identitet, något plattformen själv har bekräftat genom att delta i två pilotprojekt för EU-plånboken.
Så fungerar plånboken i vardagen
EU-kommissionen har listat flera officiella användningsområden som svenska användare kommer att möta steg för steg från lanseringen:
1. Mobilt körkort. Du kan ladda ner, lagra och visa körkortet i appen utan att bära plastkortet med dig. 2. Resor inom EU. Pass, visum och andra resedokument får plats i plånboken, och kan användas vid incheckning på flyg och hotell. 3. Apoteksärenden i andra länder. Du kan hämta ut receptbelagd medicin åt dig själv eller en anhörig även när du befinner dig i ett annat EU-land. 4. Åldersverifiering utan att lämna ifrån sig hela ID-handlingen. I stället för att visa hela körkortet i butiken kan du dela bara uppgiften att du är över 18 år. 5. Kvalificerad digital signatur. Du kan skriva under avtal direkt i appen med en kvalificerad elektronisk signatur som gäller i hela unionen – en nivå som BankID i dag inte erbjuder.
Den principiella skillnaden mot BankID är att plånboken är byggd för selektiv delning. Du behöver inte längre lämna ut personnummer, fullständigt namn och adress för att bevisa en enskild egenskap som ålder eller medborgarskap.
Få länder hinner i mål
Tidsplanen är hård. Regelverket bygger på den nya förordningen eIDAS 2.0 som trädde i kraft den 20 maj 2024, och kräver att samtliga medlemsländer levererar minst en certifierad plånbok inom 24 månader efter att de tekniska genomförandeakterna börjat gälla. I praktiken betyder det slutet av 2026.
En oberoende kartläggning som Corbado refererar visar dock att färre än en tredjedel av medlemsländerna i dag möter den tekniska beredskapsnivå som krävs.
Konsultbolaget Signicat har klassat länderna i fem kategorier baserat på hur sannolikt det är att de blir klara i tid. Mest framme ligger Österrike, Frankrike, Tyskland, Grekland och Italien. Sverige placeras i kategorin ”sannolikt klart” tillsammans med bland andra Finland, Norge, Polen och Portugal, men med vissa förbehåll. Längst efter ligger Bulgarien, Rumänien, Slovakien och Slovenien, som bedöms som mycket osannolika att hinna i mål.
Bara tre av tio vill använda den
Tekniken kan vara redo i tid utan att användarna är det. En studie från det stora pilotprojektet EWC, som Signicat refererar i sin lägesbild, visar att endast 29 procent av EU:s medborgare i dag säger sig vilja använda plånboken.
Skepsisen handlar enligt rapporten om oro för datasäkerhet, otydlig användarupplevelse och misstänksamhet mot EU:s syften. För Sveriges del kompliceras bilden av att BankID redan löser de flesta vardagsbehoven, och att Sverige-ID inledningsvis kommer att kräva att man samtidigt ansöker om ett kompatibelt fysiskt ID-kort.
Från november 2027 är planen att även privata aktörer som banker, telekomoperatörer och stora plattformstjänster ska vara skyldiga att acceptera plånboken som inloggning.
