Följ oss här

Nyheter

ICE-appar raderades – nu hotar politisk granskning av justitiedepartementet

USA:s justitiedepartement (DOJ) kan hamna under ny politisk granskning efter uppgifter om att myndigheten ska ha försökt få Apple och Google att plocka bort appar som används för att rapportera var immigrationspolisen ICE syns i offentligheten.

Publicerad

d.

Copyright Lawrey/shutterstock.com

Det handlar om en konflikt där yttrandefrihet ställs mot myndigheternas argument om säkerhet och risk för våld, skriver 9to5Mac.

Krav på alla kontakter mellan DOJ och techjättarna

Demokraten Jamie Raskin, ranking member i House Judiciary Committee, har enligt flera medier begärt att DOJ lämnar ut dokument och kommunikation med Apple och Google om nedtagningarna. I grunden vill han få klarhet i om regeringen använt sitt inflytande för att få plattformarna att stänga ner lagliga verktyg som hjälper människor att dokumentera och följa myndigheters agerande, enligt Benton Foundation.

Raskins granskning rör också uppgifter om interna kontakter inom DOJ – och eventuella kopplingar till Vita huset eller Homeland Security – kring apparna och hur de beskrivits offentligt. 

Appar om ICE-siktningar försvann – efter hård kritik från Bondi

I oktober 2025 började flera appar försvinna från både App Store och Google Play. En av de mest omtalade var ICEBlock, som byggde på användarrapporter om ICE-aktiviteter i närheten. Enligt rapporteringen kopplades nedtagningen till att justitieminister Pam Bondi offentligt hävdat att den här typen av appar kan utsätta federal personal för fara, skriver Engadget

Läs också: Nvidia passerade 4 000 miljarder dollar

Google tog samtidigt bort en liknande app (Red Dot) och uppgav att den bröt mot plattformens regler om innehåll som kan missbrukas. Google har i rapporteringen också sagt att man inte nödvändigtvis fick “direkta” order – men nedtagningen skedde i samma veva som den politiska pressen ökade. 

Skärpt ton efter dödsskjutningar i Minneapolis

I Raskins argumentation lyfts även de uppmärksammade dödsskjutningarna av Renée Good och Alex Pretti i Minneapolis, där lokala vittnen och video enligt flera rapporter motsagt federala företrädares tidiga beskrivningar av händelseförloppet. Skjutningarna har blivit en tändande gnista i protester mot Trumps immigrationspolitik och mot hur federala styrkor agerar på plats, enligt AP News.

Efter dödsfallen har frågan om kroppskameror och ansvarsutkrävande seglat upp. Enligt People har Homeland Security Secretary Kristi Noem sagt att immigrationspersonal i Minneapolis ska utrustas med kroppsburna kameror, och att en bredare utrullning kan följa. 

Nästa steg: handlingar på bordet – eller ny politisk strid

Det som nu återstår är om DOJ faktiskt lämnar ut det Raskin kräver – och vad dokumenten i så fall visar: var det myndighetsutövning för att skydda personal, eller politisk påtryckning som i praktiken ströp tillgången till kontroversiella men lagliga appar?

Läs också: Apple vill köpa F1-rättigheterna

Oavsett utfall pekar bråket på en större konflikt i USA: när teknikplattformar blir grindvakter för information om statens maktutövning, blir varje nedtagning också en fråga om demokrati, transparens – och vem som egentligen bestämmer vad allmänheten får se. 

Läs också: Samsung fortsätter med galna priser

Jag är skribent på Media Group Denmark och skriver för de svenska plattformarna Dagens.se och Teksajten.se. Under de senaste åren på MGDK har jag fokuserat på nyheter, teknik och samhälle, med ett tydligt mål att göra komplexa ämnen begripliga för alla. Jag har varit aktiv online sedan 1995 och är fortfarande fascinerad av den ständigt föränderliga digitala världen – från ny teknik och politik till samhällsförändringar och nya sätt att berätta historier – Muck Rack

Annons