Gripen efter trafikstopp: åtalas för att ha raderat sin telefon

Åtal efter raderad Google Pixel

Den Atlanta-baserade aktivisten och musikern Samuel Tunick står åtalad för att ha förstört bevis efter att ha raderat innehållet i sin Google Pixel, enligt Ars Technica.

Enligt åtalet ska Tunick den 24 januari medvetet ha raderat telefonen i syfte att hindra federala myndigheter från att ta den i beslag. En federal storjury väckte åtal den 13 november, samma dag som en arresteringsorder utfärdades.

Det framgår inte varför den amerikanska gränsmyndigheten Customs and Border Protection, CBP, ville genomsöka mobilen.

Greps vid trafikstopp i Atlanta

Tunick greps tidigare i december under ett trafikstopp i Atlanta. Enligt ett uttalande från hans stödgrupp stoppades bilen på grund av ett trasigt bakljus.

Läs också: Nvidia passerade 4 000 miljarder dollar

Därefter ska Tunick ha handfängslats och omringats av polis samt representanter från både FBI och Department of Homeland Security, uppger gruppen i ett pressmeddelande.

Enligt åtalet var det planerat att en chefsofficer från CBP:s Tactical Terrorism Response Team skulle genomföra sökningen av telefonen, skriver Ars Technica.

Släppt – men belagd med reseförbud

Åklagarsidan begärde inte att Tunick skulle hållas frihetsberövad i väntan på rättegång. Han släpptes kort efter domstolsförhandlingen men får inte lämna norra Georgia medan rättsprocessen pågår.

– Gripandet är helt grundlöst, säger Kamau Franklin, chef för organisationen Community Movement Builders, i ett uttalande. Han anklagar Trumpadministrationen för politiskt motiverad rättsprocess.

Läs också: Apple vill köpa F1-rättigheterna

När mobilradering kan bli ett brott

Många antar att radering av en mobiltelefon är en legitim åtgärd för att skydda sin personliga integritet. Men enligt amerikansk federal lag kan situationen snabbt förändras.

När en elektronisk enhet blivit föremål för en laglig federal husrannsakan eller ett beslag kan radering i sig betraktas som ett brott – även om myndigheten ännu inte hunnit ta fysisk kontroll över enheten.

Lagar som 18 U.S.C. §1519 och 18 U.S.C. §2232 gör det straffbart att förstöra eller ändra information i syfte att hindra federala myndigheter, något som Ars Technica lyfter i sin genomgång.

Särskilda befogenheter vid gränsen

Frågan är extra känslig vid USA:s gränser. Där arbetar CBP under det så kallade ”border search exception”, som ger myndigheten utökade befogenheter jämfört med inrikes kontroller.

Läs också: Samsung fortsätter med galna priser

CBP kan genomföra grundläggande genomsökningar av mobiltelefoner utan domstolsbeslut. Mer avancerade, tekniska genomsökningar kräver i regel endast ”rimlig misstanke”, enligt myndighetens egna riktlinjer på CBP:s officiella webbplats.

Fingeravtryck kan tvingas fram

Även reglerna kring upplåsning av mobiltelefoner är omstridda. Amerikanska domstolar tillåter ofta att myndigheter kräver biometrisk upplåsning, som fingeravtryck eller ansiktsigenkänning, eftersom det betraktas som fysiska kännetecken.

Organisationen Electronic Frontier Foundation har upprepade gånger varnat för att detta ger svagare integritetsskydd än många tror.

Lösenkoder omfattas av ett starkare skydd enligt det femte tillägget i USA:s grundlag, men även där finns undantag. När myndigheter inte får tillgång till innehållet kan de i stället beslagta enheten – eller, som i Tunicks fall, väcka åtal om data raderas under processen.

Läs också: Håll inne knappen – då avslöjar WhatsApp en dold funktion du inte visste fanns

Ett fall med större konsekvenser

Fallet mot Samuel Tunick väntas nu prövas i domstol. Oavsett utgång kan processen få betydelse för hur amerikaner ser på sina rättigheter – och risker – när det gäller mobiltelefoner, kryptering och integritet i mötet med federala myndigheter.

Läs också: Samsung Galaxy Z Fold7: Tunnare, starkare och snabbare