Sebastian Juul
Ett belopp på några kronor du inte känner igen kan vara bedragarens första steg mot ett mycket större uttag.
Dyker det upp en liten, oförklarlig transaktion på kontoutdraget, fem eller tio kronor till en okänd nättjänst, är det inte något att vinka undan. Det är ofta signalen på att någon har fått tag i ditt kortnummer och håller på att testa om det går att använda.
Metoden kallas card testing, en form av kortnummer-testning där bedragare som köpt eller samlat ihop stulna kortuppgifter kör små transaktioner för att se vilka kort som fortfarande är aktiva. Enligt betaltjänstföretaget Stripes genomgång är test-transaktioner en tidig indikator på en bredare bedrägeriattack, men den faktiska bedrägeriaktiviteten kan dyka upp först månader senare. När kortet är verifierat säljs det vidare dyrare på svarta marknaden eller används för större köp.
Bedrägerierna växer snabbt i Sverige
Omfattningen är inte liten. Under andra halvåret 2025 rapporterade betaltjänstföretagen bedrägerier till ett sammanlagt värde av 905 miljoner kronor, en ökning från 588 miljoner kronor första halvåret samma år. Antalet rapporterade bedrägerier steg till närmare 179 000 jämfört med 146 000 föregående halvår, enligt Finansinspektionens senaste statistik publicerad 3 juni 2026.
Mithra Sundberg, avdelningschef för Betaltillsyn på Finansinspektionen, beskriver utvecklingen som allvarlig och säger att företagen måste fortsätta prioritera konsumentskyddet. Myndigheten noterar samtidigt att konsumenternas faktiska förluster inte ökat i samma takt. Betaltjänstföretagen har blivit bättre på att stoppa transaktioner och återföra pengar innan de försvinner.
Så här definierar polisen kortbedrägeri
Polisen beskriver kortbedrägeri som när ”ett betalkort eller kontokort olovligen används för betalning i butik eller på nätet”, och lyfter fram att det ofta sker efter dataintrång, nätfiskemejl eller olovlig avläsning av kortdata. Myndigheten rekommenderar att man använder bankens säkerhetslösning och spärrar kortet för internet- och utlandsköp, så att det bara öppnas vid faktiska köp.
Övriga råd: lämna aldrig ut koder eller kortuppgifter till någon som frågar via mejl, sms eller telefon, och spara inte kortuppgifterna på de webbplatser du handlar på.
Riktar bedragaren sig mot svenska konsumenter via bankens eget varumärke ska du dessutom vara extra försiktig med meddelanden som ser officiella ut, vi har tidigare skrivit om falska bankbrev med QR-koder som skickas ut i brevlådan.
Vad du gör om beloppet dyker upp
Hittar du en transaktion du inte känner igen, oavsett hur liten, gäller det att agera snabbt. Konsumentverket uppmanar att du ringer banken omedelbart och spärrar dina konton. Använd aldrig ett nummer som någon ringt in med; slå upp bankens spärrnummer själv, det är bemannat dygnet runt.
Nästa steg är att reklamera skriftligen till banken och polisanmäla. Att klaga skriftligt är viktigt för att du ska kunna bevisa att du anmält transaktionen. Vägrar banken ersätta en obehörig transaktion kan ärendet gå vidare till Allmänna Reklamationsnämnden för en avgift på 150 kronor.
Den konkreta förhandsåtgärden är den polisen pekar på: öppna bankappen, aktivera inställningen som håller kortet låst för onlinehandel och utlandsköp, och lås upp det bara när du själv står i färd att handla.
