Morten Lyhne Petersen
I december 2026 lanseras Sverige-ID, en statlig e-legitimation som ska fungera i hela EU.
Bakom lanseringen ligger ett EU-krav: alla medlemsländer ska senast den 21 november 2026 erbjuda minst en digital plånbok som medborgarna kan använda gratis. Sverige-ID är regeringens svar, och det blir det första svenska e-id som når den högsta säkerhetsnivån enligt EU:s eIDAS-förordning.
Plånboken ska enligt EU-kommissionen kunna lagra och dela identitetshandlingar, körkort, sjukvårdsuppgifter, examensbevis, recept och resedokument över landsgränserna. Användaren ska också själv kunna bestämma exakt vilken information som lämnas ut vid varje tillfälle.
Fem saker som plånboken klarar men inte BankID
Den största skillnaden mot dagens svenska e-legitimationer är räckvidden. BankID och Freja eID är byggda för svenska tjänster, medan EU-plånboken är gjord för att fungera lika smidigt på en italiensk myndighet, ett tyskt universitet eller en fransk bank.
EU-kommissionen lyfter fem konkreta användningsområden som dagens lösningar inte hanterar. Du ska kunna skriva in dig på ett utländskt universitet, öppna ett bankkonto i ett annat EU-land, ansöka om jobb utomlands, visa upp digitala biljetter och boardingpass samt dela europeiska e-recept direkt med ett apotek i utlandet.
Plånboken inför också så kallad selektiv utlämning. I praktiken innebär det att en åldersgräns kan kontrolleras utan att du behöver visa hela personnumret eller exakt födelsedatum. En översikt visar dessutom alla tjänster som har efterfrågat dina uppgifter.
Polisen och Digg bygger Sverige-ID
Ansvaret för utvecklingen ligger hos Polismyndigheten och Myndigheten för digital förvaltning (Digg). Polisen fick 40 miljoner kronor avsatta för arbetet under 2025, enligt en sammanställning från Sumsub.
För att kunna skaffa Sverige-ID krävs ett kompatibelt fysiskt id-kort. Det blir antingen ett nationellt id-kort för svenska medborgare eller ett särskilt id-kort för folkbokförda utan medborgarskap. Id-kort som har utfärdats före den 1 december 2026 fungerar inte. Den som vill ha en statlig e-legitimation från start måste alltså beställa ett nytt kort.
BankID försvinner inte. Tjänsten används av över 8,7 miljoner människor och har en täckning på 99,7 procent av befolkningen, men når i dag inte den högsta tillitsnivån som EU kräver för en certifierad digital plånbok. Regeringen har påpekat att ingen svensk e-legitimation hittills uppfyller den nivån.
Var ligger Sverige i tabellen?
Vid en europeisk lägesbild i april 2026 placerades Sverige i kategorin ”annonserat projekt utan publik sandlåda”, skriver branschanalytikern eIDEasy. Endast Danmark, Frankrike, Tyskland och Irland hade då öppnat testmiljöer för utvecklare.
Det är ett kort tidsfönster. Senast den 21 november 2027 ska företag inom till exempel bank, telekom och digitala plattformar kunna acceptera den europeiska plånboken när de behöver verifiera en kund. För svenska användare innebär det att Sverige-ID kommer att möta verkliga tjänster bara månader efter lanseringen.
Vad händer med dina data?
EU-plånboken är gratis för användarna och får inte användas för kommersiell profilering, slår kommissionen fast. Uppgifterna lagras lokalt i mobilen, och varje datadelning kräver ett aktivt godkännande från användaren.
Kritiska röster i flera EU-länder har samtidigt höjt frågor om hur staten ska hindras från att kartlägga medborgarnas digitala spår, och om hur en stulen telefon ska kunna spärras snabbt nog. Den debatten har ännu inte fått fäste i Sverige, men i takt med att Sverige-ID närmar sig december kommer den att bli svår att undvika.
