Morten Lyhne Petersen
EU-direktivet om löntransparens trädde formellt i kraft den 7 juni 2026, men Sverige har valt att inte genomföra det.
Den nya lagen skulle tvinga arbetsgivare att uppge lön redan i jobbannonsen och ge anställda rätt att få veta hur deras kollegor avlönas. I stället står svenska löntagare utan den nya rätten, sedan regeringen i mars beslutade att stoppa det svenska genomförandet och i stället driva på för en omförhandling i Bryssel.
Tidsfristen för medlemsländerna gick ut den 7 juni 2026. Endast en handfull länder hann i mål, däribland Italien, Slovakien, Litauen och Malta. Sverige står utanför tillsammans med Nederländerna, Tjeckien och Danmark, som siktar på en försenad implementering den 1 januari 2027 enligt en sammanställning från advokatbyrån Morgan Lewis.
Regeringen vill ha ett omtag i Bryssel
Den 26 mars meddelade regeringen att den inte längre planerar att lämna någon proposition till riksdagen. Jämställdhetsminister Nina Larsson (L) motiverade beslutet med att direktivet är för administrativt tungt och svårt att förena med den svenska kollektivavtalsmodellen.
”Syftet med direktivet är bra. Osakliga löneskillnader måste bekämpas och fler verktyg behövs. Det har samtidigt blivit allt tydligare hur stora utmaningarna är med att genomföra direktivet i en nationell kontext, både för oss i Sverige och i andra EU-länder. Därför behövs det ett omtag på EU-nivå och vi tar nu initiativ till det”, sade Nina Larsson i pressmeddelandet.
Sverige röstade redan nej till direktivet när det antogs 2023, tillsammans med Ungern och Bulgarien. Regeringen menar att de befintliga reglerna om lönekartläggning redan täcker mycket av det EU vill uppnå.
Det här skulle ha blivit nytt
Direktivet skulle ha gett jobbsökande rätt att få veta ingångslönen eller löneintervallet redan innan en löneförhandling, och förbjudit arbetsgivare att fråga om tidigare lön. Anställda skulle få rätt att skriftligen begära information om sin egen lön och om snittlönen för kollegor i samma kategori, uppdelat på kön, enligt en genomgång från advokatfirman Lindahl.
Arbetsgivare med minst 100 anställda skulle dessutom årligen kartlägga lönegap, och de med 250 anställda eller fler skulle rapportera in resultaten till Diskrimineringsombudsmannen från och med juni 2027. Lönegap över fem procent skulle behöva förklaras eller åtgärdas inom ett halvår.
Facken kritiska, lönegapet ligger kvar
Beslutet har mött kritik från flera fackliga håll. TCO:s utredare Jens Lidén kallade tidpunkten illa vald och sade enligt Europaportalen att ”det är olyckligt att regeringen nu i ett mycket sent skede av processen väljer att stoppa genomförandet”. Fackförbundet Vision anser att inriktningen är felaktig och varnar för att Sverige tappar i trovärdighet i jämställdhetsfrågor.
Lönegapet mellan kvinnor och män har under tiden legat i stort sett stilla. Enligt Medlingsinstitutets årsrapport från juni 2025 var den ovägda löneskillnaden 10,2 procent under 2024 – i princip oförändrad jämfört med året innan. Justerat för yrke, sektor, utbildning och arbetstid landar den oförklarade skillnaden på 4,6 procent.
”Den minskning som vi såg under ett antal år under 2010-talet har upphört”, konstaterade Medlingsinstitutets generaldirektör Irene Wennemo i samband med rapporten.
Vad som händer nu
Regeringen har samtidigt gett Diskrimineringsombudsmannen i fortsatt uppdrag att förbereda en framtida implementering och stötta arbetsgivare i deras lönekartläggningar. Myndigheten ska rapportera tillbaka senast den 1 november 2027.
Hur kommissionen reagerar på Sveriges hållning är ännu oklart. Regelbrott mot EU-direktiv kan leda till överträdelseförfaranden och i förlängningen ekonomiska sanktioner. Sverige dömdes så sent som 2023 att betala omkring 100 miljoner kronor för att inte ha hunnit införa EU:s vapendirektiv i tid.
