Zimperiums nya rapport visar att skadlig kod på Android jagar 1 243 finansinstitut i 90 länder.
Antalet mobila trojaner som siktar in sig på bankkunder växer i rekordfart. Säkerhetsföretaget Zimperium har i sin årliga bankrapport kartlagt 34 aktiva skadliga kodfamiljer som tillsammans riktar sig mot 1 243 finansinstitutioner i 90 länder, och antalet transaktioner som styrs av skadlig kod har ökat med 67 procent på ett år.
Rapporten släpptes den 19 mars 2026 och bygger på ett års spårning av bankinriktad Android-skadlig kod.
”Mobilappsäkerhet måste vara där bedrägeribekämpningen börjar”, säger Krishna Vishnubhotla, vice vd för produktstrategi på Zimperium, i ett uttalande som följer med rapporten. Enligt honom kan moderna banktrojaner fånga upp autentiseringskoder och efterlikna äkta bankmiljöer utan att upptäckas.
Tre familjer dominerar hotbilden
Merparten av trycket kommer från ett fåtal aktörer. Trojanerna TsarBot, CopyBara och Hook står tillsammans för mer än 60 procent av alla bankappar och fintech-appar som Zimperiums forskare har analyserat.
USA leder statistiken över antal utsatta appar, med 162 bankapplikationer i skottgluggen jämfört med 109 år 2023. Att listan omfattar 90 länder betyder att även nordiska banker faller inom det geografiska mönstret, även om Zimperium inte namnger enskilda svenska aktörer i sin sammanfattning.
Ungefär hälften av de kartlagda skadeprogrammen har enligt rapporten även kapacitet för utpressning, det vill säga att kryptera filer på enheten och kräva lösensumma. Modern banktrojan avlyssnar autentiseringskoder och telefonsamtal, göms för säkerhetsverktyg och kan efterlikna en äkta bankupplevelse för att lura offret att godkänna transaktioner.
Kaspersky: 2,67 miljoner attacker på ett kvartal
Bilden bekräftas av Kasperskys senaste kvartalsrapport. Under det första kvartalet 2026 stoppade företagets säkerhetsnätverk fler än 2,67 miljoner attacker med skadlig kod, adware eller oönskad programvara på mobila enheter.
Banktrojaner utgjorde 52,96 procent av alla upptäckta hot i kategorin, och forskarna registrerade drygt 306 000 skadliga installationspaket, varav 162 275 klassades som mobila banktrojaner. Familjen Mamont ensam stod för 73,5 procent av träffarna bland banktrojanerna.
Ett färskt exempel på hur snabbt nya kampanjer dyker upp är Rokarolla, som Zimperiums forskare identifierade i en dropperkampanj mot 217 bank- och kryptoappar den 16 juni 2026. Trojanen sprids via webbsidor som utger sig för att vara installationsprogram för Chrome och TikTok, och stöder 137 kommandon som ger angriparen bred kontroll över enheten.
Så vet du att din bankapp är äkta
Det växande hotet gör att kontrollen av vilken app som ligger på telefonen blir viktigare. Två av de vanligaste smittovägarna är sidladdade installationspaket från länkar i mejl och sms samt falska sidor som imiterar Google Play.
Grundregeln är att alltid hämta bankappen från Google Play eller App Store, och att kontrollera att utgivaren är banken själv, inte en okänd utvecklare med snarlikt namn. Symbolen ska matcha den bank du är kund hos, och antalet nedladdningar ska ligga i miljonklassen för de stora svenska bankerna.
BankID och de största bankerna kommer aldrig att be dig godkänna en inloggning eller signering på uppmaning av någon som ringer eller skickar sms. Polisen har under 2026 varnat vid flera tillfällen för bedragare som utger sig för att vara från polis eller bank och som pressar offret att logga in med BankID.
Vid misstanke om att en app inte är den riktiga: avinstallera den, byt lösenord från en annan enhet, spärra kort och kontakta banken. Anmäl därefter händelsen via polisen.se eller på 114 14.