Morten Lyhne Petersen
For forsta gangen har fjarrstyrda humanoidrobotar utfort kirurgi pa levande djur.
Forskare vid University of California San Diego (UCSD) lat tva humanoidrobotar utfora titthalskirurgi pa tva sovande grisar, och bada ingreppen genomfordes med lyckat resultat. Studien publicerades i tidskriften Nature den 8 juli 2026 och beskrivs som den forsta kliniskt relevanta demonstrationen av att humanoider kan operera pa levande vavnad.
Robotarna avlagsnade gallblasorna pa grisarna genom laparoskopisk kolecystektomi. I det ena ingreppet arbetade en humanoidrobot tillsammans med en mansklig assistent, i det andra samarbetade tva robotar helt utan mansklig assistans vid operationsbordet.
Fran koncept till levande djur pa nio manader
Robotarna som anvandes ar av modellen Unitree G1, en kommersiellt tillganglig humanoid som forskarna forsett med anpassade adaptrar for laparoskopiska instrument. Enligt Fox News uppger UCSD att robotarna ar cirka 1,5 meter langa och vager runt 27 kilo, och att grundpriset for plattformen ligger pa 13 500 dollar innan tillbehor och fjarrstyrningsutrustning laggs till. Systemet som forskarna dopt till ”Surgie” bygger pa denna plattform.
Utvecklingstakten har overraskat forskarna sjalva. Kirurgen Shanglei Liu framhaller att medan de forsta robotkirurgiska systemen behovde artionden for att na fram till lyckade ingrepp pa grisar, gick den har gruppen fran koncept till faktisk operation pa nio manader.
Under ingreppen skotte robotarna att flytta vavnad, dissekera runt gallblasan, placera clips och avlagsna sjalva organet. I ett av fallen uppstod en mindre blodning, som teamet snabbt fick kontroll over enligt studien.
Signalfordrojning och kollisioner kvarstar
Forskarna ar oppna med begransningarna. Enligt ScienceAlert beskriver kirurgen Ryan Broderick ingreppen som praglade av markbar fordrojning och standigt behov av att kalibrera om, vilket han menar ar vantat for en teknik pa proof-of-concept-nivan. Utover det uppstod instrumentkollisioner under operationerna.
Fordelen med en humanoid framfor dagens dedikerade kirurgirobotar, som Intuitive Surgicals Da Vinci-system, ar att den bygger pa en manniskolik kroppsform. Enligt American College of Surgeons innebar det att humanoider kan anvanda vanliga laparoskopiska instrument och integreras i befintliga operationssalar utan den omfattande infrastruktur som specialbyggda kirurgirobotar kraver.
Fjarrkirurgi i rymden och pa svartillgangliga platser
Anvandningsomradena som forskarna pekar pa ligger langt utanfor det vanliga sjukhuset. Fjarrstyrda humanoider skulle kunna erbjuda kirurgi i omraden med svar personalbrist, i farliga miljoer eller pa platser som ar svara att na, dar en erfaren kirurg kan sitta pa en helt annan kontinent an patienten.
En annan tillampning som lyfts fram ar rymdmedicin. Vid langre rymdfarder, som en bemannad Marsresa, skulle en humanoid ombord kunna utfora akuta ingrepp under fjarrstyrning fran jorden.
Enligt professorn Michael Yip vid UCSD:s Jacobs School of Engineering har autonoma och fjarrstyrda humanoidrobotar potential att bredda tillgangen till kritisk kirurgi.
Manniskor ar flera ar bort
Trots genombrottet ligger klinisk anvandning pa manniskor fortfarande flera ar bort. Systemets tillforlitlighet, svarstider och sakerhet maste bevisas konsekvent over ett stort antal ingrepp innan tester pa manniskor kan bli aktuella. Studien beskrivs av forskarna sjalva som en evidensbaserad kartlaggning av vad humanoidrobotar klarar, och inte klarar, i en operationssal i dag.
