Morten Lyhne Petersen
De fem största AI-jättarna döljer 1,65 biljoner dollar i skulder utanför balansräkningen
Alphabet, Amazon, Meta, Microsoft och Oracle har byggt upp uppskattningsvis 1,65 biljoner dollar i AI-relaterade förpliktelser som inte syns i den formella skulden på 1,35 biljoner dollar, enligt en genomgång i Bloomberg Law som publicerades den 21 juli 2026. Kärnan i upplägget är juridiska sidobolag, så kallade special purpose vehicles eller variable interest entities, som lånar pengar, bygger datacenter och äger utrustningen, medan teknikjätten enbart hyr kapaciteten.
Mekaniken är enkel: eftersom sidobolaget formellt bär risken slipper moderbolaget bokföra skulden på sin egen balansräkning. Kreditvärderare behandlar den ofta annorlunda än vanliga företagsobligationer, och investerare får därmed en snyggare bild av bolagets finansiella hälsa än den verkliga.
Metas 27-miljardersdeal med Blue Owl
Det tydligaste exemplet är Metas jätteanläggning Hyperion i Richland Parish, Louisiana. I ett samriskbolag med kapitalförvaltaren Blue Owl Capital äger fonderna 80 procent och Meta 20 procent av bolaget som finansierar bygget, enligt Metas eget pressmeddelande. Blue Owls fonder gick in med cirka 7 miljarder dollar i kontanter, medan Meta fick en engångsutbetalning på cirka 3 miljarder dollar från samriskbolaget.
Totalt handlar det om cirka 27 miljarder dollar för datacentret. Meta blir enda hyresgäst men hävdar att skulden inte behöver redovisas på den egna balansräkningen, eftersom det juridiska sidobolaget bär risken. Bloomberg Law rapporterar att Metas totala maxexponering i affären ändå uppgår till 46 miljarder dollar när garantier räknas in, och att den samlade off-balance-sheet-exponeringen för Meta ligger nära 420 miljarder dollar.
Oracle nedgraderat av S&P
Att risken är verklig visades den 13 juli 2026, då S&P Global sänkte Oracles långsiktiga kreditbetyg från BBB till BBB-, ett snäpp ovanför skräpstatus. Ratinginstitutet pekade ut bolagets snabbt växande AI-infrastruktur som drivkraften och skrev att verksamheten ”massivt ökar bolagets skuld- och kapitalbehov”, rapporterar Heise Online.
Oracles investeringsplan för räkenskapsåret 2027 har skruvats upp till mellan 90 och 95 miljarder dollar, jämfört med tidigare 60 miljarder. Av bolagets 638 miljarder dollar i icke-levererade tjänsteåtaganden kommer ungefär hälften från en enda kund: OpenAI. S&P beskriver den koncentrationen som en ”central kreditrisk”.
Lagligt i dag, olagligt då
Det är just parallellen till Enron som får branschanalytiker att slå larm. När energijätten kollapsade 2001 var själva sidobolagen inte det olagliga. Problemet var att skulderna göms undan från investerarna.
”Enrons brott var inte att ha specialbolag. Enrons brott var att dölja dem”, säger Gil Luria, chef för teknikanalys på D.A. Davidson & Co., till Bloomberg Law.
Redovisningskonsulten Tom Selling varnar samtidigt för att metoden i sig blivit rutin i branschen. ”Själva redovisningsmetoden är på modet. Men om något av bolagen är ett korthus som håller sig uppe med den här redovisningen, då är det där risken ligger”, säger han enligt samma genomgång. Bloomberg Law noterar att reglerna har skärpts sedan Enron-kollapsen, men att sidobolagen fortfarande kan ge en missvisande bild av företagens verkliga finansiella ställning.
Slår igenom i svenska pensionsfonder
Enligt beräkningar från Bloomberg Law planerar de fem bolagen att lägga mer än 3 biljoner dollar på AI-datacenter fram till 2028. Meta, Microsoft, Alphabet och Amazon ligger tungt i många svenska pensionsfonder och globalfonder, vilket innebär att en eventuell nedskrivning av datacenterinvesteringarna slår igenom bredare än vad exponeringen mot enskilda aktier antyder.
För privata konsumenter med AI-abonnemang är den direkta effekten mindre påtaglig på kort sikt. Men om efterfrågan på AI-tjänster inte växer i den takt investeringarna förutsätter, hamnar risken hos privata kreditgivare och obligationsinvesterare, och i förlängningen hos de pensionssparare vars fonder äger andelar i just de instrumenten.
