Sebastian Juul
Skatteverket och polisen varnar för bluffmejl som utger sig komma från myndigheten, och tre snabba kontroller avslöjar nästan alltid bedragaren.
Mejlet ser officiellt ut, logotypen stämmer och språket flyter. Men innan du klickar på länken om din skatteåterbäring eller en påstådd kvarskatt kan tre korta kontroller av avsändaradress, länk och innehåll avgöra om det är äkta eller en bluff.
Bedrägeriförsöken har ökat i takt med att AI gör texterna mer trovärdiga. ”Bedrägeriförsök på nätet ökar i samhället och med AI blir de svårare att upptäcka”, konstaterar Skatteverkets kommunikationschef Anders Ågren i ett pressmeddelande från den 6 mars 2026. Tidigare kunde stavfel och underlig meningsbyggnad räcka för att avslöja bluffen, nu krävs det att du vet exakt vad du ska titta efter.
Tecken 1: Avsändaradressen, granska varje tecken
Avsändarnamnet kan stå som ”Skatteverket”, men det är själva mejladressen som avgör. Skatteverkets egen guide varnar för adresser som innehåller ”blandade siffror och bokstäver” eller en domän som inte matchar skatteverket.se.
Polisen pekar i sin generella phishing-information på ett annat trick: bedragare använder domäner som liknar den riktiga med en bokstav i skillnad, som ”polisens.se” i stället för ”polisen.se”. Läs adressen tecken för tecken innan du gör något annat.
Tecken 2: Länken i mejlet, och QR-koden du inte ska skanna
Håll muspekaren över länken utan att klicka. Leder den någon annanstans än till skatteverket.se är det ett larmtecken. Skatteverket pekar också ut mejl som blandar svenska och engelska, eller länkar som är uppenbart kryptiska.
En detalj få känner till: Skatteverket skickar aldrig QR-koder. ”Skatteverket använder inte sådana”, slås det fast i myndighetens guide. Dyker en QR-kod upp i ett mejl som påstås komma från Skatteverket är det i sig en avslöjare, och samma mönster syns i falska paketmejl just nu.
Tecken 3: Innehållet, det Skatteverket aldrig ber om via mejl
Det tredje testet är själva budskapet. Skatteverket slår fast att myndigheten aldrig frågar efter kontouppgifter via mejl eller sms, och aldrig tar betalt för att ändra eller avregistrera uppgifter om företag.
”Skatteverket frågar aldrig efter dina kontouppgifter i mejl eller sms”, säger kommunikationschef Anders Ågren i Skatteverkets pressrum. Mejl där du ombeds ”verifiera” ditt bankkontonummer för att få skatteåterbäring, eller betala en påstådd kvarskatt via en länk, är därför per definition en bluff.
Så kontrollerar du om något verkligen gäller dig
Är du osäker på om ett mejl eller sms motsvarar något verkligt i din deklaration eller skattekonto: logga in direkt på skatteverket.se/Mina sidor via webbläsaren, inte via länken i mejlet. Finns det inget ärende där, finns det heller inget krav eller någon utbetalning att hantera.
Polisen varnade den 30 januari 2026 särskilt för mejl som uppmanar till att betala kvarskatt via en länk: ”Polisen uppmanar den som får liknande mejl att inte klicka på några länkar vare sig det handlar om att betala kvarskatt eller ta del av skatteåterbäring, att inte lämna ut några personliga uppgifter eller logga in med BankID på uppmaning från någon okänd.”
Har du redan klickat och lämnat uppgifter: kontakta banken omedelbart för att spärra kontot, och polisanmäl via 114 14. Misstänkta sms kan vidarebefordras gratis till nummer 7726.
