Sebastian Juul
Nederländska TTF, Europas riktmärke för naturgas, passerade 100 euro per megawattimme på onsdagen, första gången på nästan fyra år.
Prisnoteringen kom runt klockan 16 kontinental tid den 28 oktober, när novemberkontraktet kortvarigt handlades upp till 100,37 euro per megawattimme. Sedan årsskiftet har priset ungefär trefaldigats, drivet av kriget i Mellanöstern, låga gaslager och fallande temperaturer.
Det är den högsta noteringen sedan december 2022, då Europa fortfarande satt mitt i energikrisen efter Rysslands invasion av Ukraina. Innan konflikten mellan Iran och Israel bröt ut i slutet av februari 2026 låg TTF kring 32 euro per megawattimme, enligt Euronews.
Qatarsk LNG uteblir, amerikansk gas tar över
Krigets direkta effekt på marknaden är att leveranser av flytande naturgas (LNG) från Mellanöstern har bromsat in kraftigt. Nästan ingen qatarsk LNG har nått Europa under sommarmånaderna, och USA står nu för omkring 30 procent av EU:s gasimport.
EU:s energikommissionär Dan Jørgensen varnar för att en ny energikris är här. ”Återigen, på grund av geopolitisk turbulens, står Europa inför ännu en energikris”, säger han till Euronews, och förutspår att ”denna vinter kommer att bli svår för europeiska medborgare och för vår ekonomi”.
Gaslagren fylls inte på i takt med vintern
Trycket på priset förvärras av att EU:s underjordiska gaslager fortfarande ligger under den vanliga nivån inför vintern. Lagren var till 74,93 procent fyllda den 26 oktober, enligt Gas Infrastructure Europes AGSI-data. Det är cirka åtta procentenheter under nivån för ett år sedan och närmare 15 procentenheter under femårssnittet för datumet.
Variationerna mellan länderna är stora. Polen ligger på 99 procent, Italien och Frankrike över 87 procent, medan Tyskland bara har fyllt till drygt 60 procent och Nederländerna till omkring 65 procent. EU-reglerna sätter ett mål på 90 procent någon gång mellan 1 oktober och 1 december, och det målet ser just nu ut att missas av flera stora medlemsländer.
Lagersituationen har varit pressad hela året. Efter förra vintern var EU:s lager tömda till 28 procent, mot ett nioårigt snitt på runt 40 procent, och återfyllningen i våras och i somras gick både långsamt och dyrt.
Så påverkar det svenska hushåll
Sverige är inget stort gasland. Naturgas står för en mycket liten andel av bränslet i den svenska fjärrvärmen, och ett direkt genomslag på fjärrvärmeräkningen är därför begränsat.
Den tydligaste kanalen in i svenska plånböcker går via elpriset i söder. När gaseldade kraftverk på kontinenten och i Tyskland får dyrare bränsle stiger priset på kontinentens elbörs, och eftersom elområdena SE3 och SE4 är sammankopplade med Tyskland och Polen smittar det av sig på svenska elpriser när det är kallt och vindstilla.
Spridningen inom landet syns redan. I september låg det genomsnittliga rörliga månadspriset på 137,9 öre per kilowattimme i SE4 (södra Sverige) och 59,4 öre i SE1 (norra Sverige), en skillnad på 78,5 öre, eller drygt 130 procent.
Själva TTF-priset på 100 euro per megawattimme motsvarar grovt räknat 1,11 kronor per kilowattimme med dagens växelkurs, men det är ett grossistpris på råvarumarknaden, inte något som direkt läggs på hushållens räkning. Slutpriset till konsument bestäms av leverantörens kontrakt och prisformel, och en uppgång på TTF ger inte automatiskt en motsvarande höjning på fakturan.
För svenska hushåll med rörligt elavtal i SE3 eller SE4 är det ändå värt att följa både gaspriset och terminskurvan de kommande veckorna. Byte från rörligt till fastprisavtal kan göras när som helst via jämförelsesajten Elpriskollen, som drivs av Energimarknadsinspektionen.
