Emil Martesen
EU tvingar alla medlemsländer att erbjuda en digital identitetsplånbok senast i slutet av 2026.
I Sverige heter den Sverige-ID och lanseras den 1 december 2026, som ett statligt alternativ till BankID som i dag har 8,7 miljoner användare.
Sverige-ID utvecklas av Myndigheten för digital förvaltning (Digg) tillsammans med Polismyndigheten, och lagen godkändes av riksdagen i juni 2026. Med appen ska användare kunna identifiera sig, dela personuppgifter, skriva under elektroniskt och nå tjänster i andra EU-länder.
Bakgrunden är EU:s uppdaterade förordning eIDAS 2.0, som trädde i kraft i maj 2024 och kräver att alla 27 medlemsländer erbjuder minst en certifierad europeisk digital identitetsplånbok, European Digital Identity Wallet, förkortat EUDI Wallet, före årets slut.
Vad plånboken faktiskt ska kunna
EUDI Wallet är en mobilapp där användaren själv styr vilka uppgifter som delas i varje enskild situation. Det som EU-kommissionen lyfter fram är just principen om ”selective disclosure”: du delar bara den exakta uppgift tjänsten faktiskt behöver, inget mer.
Planen är att plånboken ska kunna innehålla digitalt körkort, pass, utbildningsbevis och medicinska recept, och fungera i hela unionen. Tekniskt bygger den på öppna standarder, bland annat ISO/IEC 18013-5 för mobila körkort och W3C:s Verifiable Credentials, enligt Signicat, som är en av leverantörerna som bygger runt ekosystemet.
Bankerna får tid till 2027
För bankerna kommer skarpare krav ett år senare. Banker och andra reglerade bolag har till slutet av 2027 på sig att stödja identifiering och autentisering med den nya plånboken.
Det är en direkt utmaning för BankID, som drivs av ett bankkonsortium och som i dag inte når den tillitsnivå som EUDI-plånboken kräver. Det är också en av anledningarna till att staten själv nu bygger en egen lösning i Sverige-ID.
Så här måste du agera
Sverige-ID kopplas till ett fysiskt id-kort. Svenska medborgare kopplar plånboken till ett nationellt id-kort och registrerade invånare till ett särskilt id-kort. Kort som är utfärdade före 1 december 2026 kan inte användas, du måste alltså ansöka om nytt id-kort samtidigt som du ansöker om Sverige-ID.
Systemet är öppet för alla från nio års ålder.
Tidsplanen är dock inte helt oomtvistad. En statusgenomgång av EU-plånbokens rullning i augusti 2026 placerar Sverige i kategorin ”ingen publik sandlåda”, vilket innebär att utvecklare och företag ännu inte har någon miljö att testa integrationer mot. Danmark, Frankrike, Tyskland, Italien och Norge har redan hunnit dit.
BankID försvinner inte över en natt
Sverige-ID är tänkt som ett komplement, inte ett omedelbart utbyte. Enligt Riksbankens motivering handlar det statliga alternativet lika mycket om att stärka konkurrensen, ha en reservlösning om en tjänst går ner, och nå grupper som i dag har svårt att få BankID, bland annat nyanlända, personer med intellektuell funktionsnedsättning och personer utan svenskt bankkonto.
I praktiken kommer svenska bankkunder alltså ha två parallella digitala id-lösningar under en övergångsperiod: BankID på kort sikt, och ett växande ekosystem runt Sverige-ID från december 2026, där bankerna själva successivt måste öppna för EU-plånboken fram till 2027.
SoMe-rubrik: EU:s digitala plånbok kommer i år: Så utmanas BankID i Sverige
