Emil Martesen
Slovakiens säkerhetsmyndighet hittade en dold modul med tolv ryska telefonnummer i landets nya farthållarkameror.
Kamerorna, av modellen NERO R-ONE, skulle ha satts upp längs vägarna som en del av ett EU-finansierat trafikövervakningsprojekt värt runt 30 miljoner euro (cirka 335 miljoner kronor). I stället visar en teknisk granskning att utrustningen i praktiken var en ombyggd rysk kamera med en dokumenterad bakdörr.
Slovakiens säkerhetsmyndighet NBÚ konstaterar att modulen kunde ta emot kommandon via SMS från en fast lista med ryska nummer, rapporterar Cybernews. Utöver själva bakdörren saknade enheterna SecureBoot, hade en oskyddad livevideoström tillgänglig utan lösenord och ett webbgränssnitt med flera säkerhetsbrister.
Nio nummer från Sankt Petersburg
De tolv ryska numren fördelar sig geografiskt på ett sätt som lämnar lite tvivel om utrustningens ursprung. Nio är mobilnummer från Sankt Petersburg-området, två är fasta linjer i samma stad, och ett är ett mobilnummer från Kemerovo-regionen i Sibirien, uppger den engelskspråkiga Slovak Spectator.
Kamerorna såldes som produkter från det Cypern-baserade bolaget Sodasus, men den funktionella enheten byggde enligt granskningen på rysk hårdvara och mjukvara. Enligt Risky Business rör det sig i praktiken om en ommärkt version av den ryska modellen CORDON PRO.M, tillverkad av företaget Simicon i Sankt Petersburg.
279 kameror planerade, två testenheter i drift
Slovakiens inrikesministerium hade upphandlat 279 kameror som skulle sättas upp på utvalda vägsträckor. Endast två testenheter hann komma i drift innan projektet stoppades, enligt EU Reports. Inrikesminister Matúš Šutaj Eštok har erkänt en säkerhetsrisk och sagt upp samarbetet med leverantören Soitron. Två tjänstemän på ministeriet har fått lämna sina poster.
Premiärminister Robert Fico har däremot försökt tona ner allvaret. ”Jag håller mig för magen när någon säger till mig att två trafikkameror ska hota Slovakiens säkerhet”, sade han enligt Slovak Spectator. Säkerhetsexperter har avvisat den jämförelse han samtidigt drog till spionsatelliter, med hänvisning till att vägkameror ger en kontinuerlig övervakning som satelliter inte kan matcha.
Oro för spårning nära ukrainska gränsen
Peter Bátor, tidigare Nato-diplomat, varnar för att den ryska staten kan använda kamerorna för att övervaka aktivitet i Slovakien. Eftersom landet gränsar till Ukraina skulle sådan utrustning i teorin kunna spåra militär materiel på väg österut och följa ukrainska flyktingar som tagit sig till Slovakien.
”Att använda ett av de förinställda numren och ett lösenord skulle kunna ge en operatör full kontroll över en kamera”, förklarade Bátor för Slovak Spectator. Oppositionspartiet Progressive Slovakia fick ut NBÚ:s rapport genom en begäran om allmänna handlingar och har krävt inrikesministerns avgång.
Sverige har egen leverantör, men frågan är principiell
Sverige har cirka 2 735 trafiksäkerhetskameror längs de statliga vägarna, enligt Trafikverket, och de bedöms rädda omkring 20 liv om året. Systemet drivs gemensamt av Trafikverket, som ansvarar för de fasta kamerorna, och Polisen, som hanterar utredningar av hastighetsöverträdelser.
Den senaste större upphandlingen gick 2022 till svenska Sensys Gatso i Jönköping, i ett avtal värt upp till 850 miljoner kronor. Att den svenska leverantörskedjan ser annorlunda ut minskar den direkta risken, men det slovakiska fallet illustrerar en principiell fråga för alla europeiska länder som köper in nätverksansluten infrastruktur: hur säkerställs att en enhet inte innehåller odokumenterade fjärrstyrningsfunktioner? I Sverige regleras säkerhetskänsliga upphandlingar av säkerhetsskyddslagen, och Trafikverket ska teckna säkerhetsskyddsavtal när upphandlingen berör verksamhet av betydelse för landets säkerhet.
Det slovakiska åklagarväsendet utreder nu ärendet. Vilka juridiska konsekvenser det får för de inblandade leverantörerna är ännu oklart.
