Ett artigt svar om att avsändaren har slagit fel räcker för att ditt mobilnummer ska bli mångdubbelt mer värt på den svarta marknaden.
Cybersäkerhetsexperter varnar nu för en reflex som de flesta ser som ofarlig: att svara ”fel nummer” på ett SMS från en okänd avsändare. Själva svaret bekräftar för bedragaren att numret är aktivt och att någon läser meddelandena, rapporterar franska Clubic i en genomgång av hur SMS-bluffar prissätts inom organiserad brottslighet.
Ett råtelefonnummer från ett dataintrång handlas enligt genomgången för mellan 0,01 och 0,04 euro (ungefär 10 till 45 öre). Så snart mottagaren svarar, oavsett om det är ett artigt ”du har fått fel nummer” eller ett irriterat ”sluta skicka”, stiger värdet till mellan 0,43 och 1,73 euro (cirka 5 till 19 kronor). Kopplas numret ihop med namn, ålder eller andra personuppgifter går priset upp till runt 4,34 euro (omkring 48 kronor), och nummer som bedragarnas system har klassat som ”känsliga byten” säljs för mellan 5,20 och 8,67 euro (cirka 57 till 95 kronor) styck. Från råvara till slutprodukt handlar det om en värdeökning på runt 4 000 procent.
Så använder bedragarna AI för att skala upp
Bakom vågen av SMS-bluffar sitter inte längre enskilda personer som skickar meddelanden manuellt. Nätverken använder öppna språkmodeller som Llama och Mistral för att köra tusentals parallella konversationer samtidigt, poängsätta mottagarens sårbarhet i realtid och först därefter lämna över de mest lovande fallen till mänskliga operatörer, enligt Clubics genomgång.
Att metoden fungerar bekräftas av en studie från forskare vid bland annat Foscari-universitetet i Venedig, University of Melbourne och Ben-Gurion-universitetet. När testpersoner efter en veckas kontakt ombads att ladda ner en app sa 50 procent ja till AI-chattbotten, mot omkring 20 procent för mänskliga bedragare.
Ekonomin är brutal: en kampanj som kostar under 870 euro (drygt 9 600 kronor) att sätta upp kan enligt Clubic dra in mer än 173 000 euro (cirka 1,9 miljoner kronor), trots att bara omkring 15 till 20 procent av mottagarna svarar och långt under 1 procent faktiskt för över pengar.
Vågen syns tydligt i Sverige
Bilden känns igen av svenska myndigheter. Polisen har under året gått ut med flera varningar om massutskick av SMS där mottagaren uppmanas att betala trafikböter via en länk, och slår fast att ”Polisen skickar inte sms där mottagaren uppmanas betala via länk”.
Samtidigt visar polisens senaste redovisning att brottsvinsterna från telefonbedrägerier, där SMS-bluffar ingår, har sjunkit från 708 miljoner kronor 2023 till 320 miljoner kronor 2025, medan själva antalet försök fortsätter att öka. Totalt uppgick brottsvinsterna från fullbordade bedrägerier som anmäldes till polisen förra året till ungefär 5,7 miljarder kronor.
Vill man se hur snabbt en variant kan sprida sig till svenska mobiler räcker det att titta på PostNord-bluffen som slagit rekord i sommar.
Tre konkreta råd
1. Svara aldrig. Varken artigt eller ilsket. Så snart något går tillbaka till avsändaren är numret bekräftat som aktivt och värdet på den svarta marknaden mångdubblas omedelbart. Klicka inte heller på länken, bara det att den öppnas kan användas som en signal.
2. Vidarebefordra till 7726. Sveriges mobiloperatörer har en gemensam kortkod, 7726, som stavar SPAM på knappsatsen, dit man skickar hela SMS:et. Operatörerna kan då jämföra det med andra rapporter och blockera avsändare mer effektivt, uppger Telia. En skärmdump räcker inte, det måste vara själva meddelandet.
3. Justera integritetsinställningarna. I meddelandeappar som WhatsApp och Signal går det att begränsa vilka som ser ditt mobilnummer, din profilbild och när du senast var online. Ju mindre information som ligger öppet, desto svårare blir det för bedragarnas system att koppla ihop ditt nummer med personuppgifter, och därmed höja priset på det.