Jesper Bengtson
Ett holländskt bolag ska bygga upp Europas första storskaliga lager av järn-luftbatterier som klarar upp till fyra dygns urladdning.
Amsterdambaserade Ore Energy har säkrat ett avtal på 1 gigawattimme långtidslagring med den holländska elleverantören Budget Thuis. Överenskommelsen är den största i sitt slag på kontinenten och den första mellan en järn-luft-tillverkare och en europeisk elhandlare, rapporterar branschtidningen ESS News.
Första etappen omfattar 400 megawattimmar med planerad leverans 2028. Budget Thuis, som ingår i Nuts Groep och har över en miljon kunder, vill använda systemen för att kapa toppar när priserna sticker iväg och samtidigt bygga bort exponering mot fossila bränslen.
Rostar och avrostar sig till baskraft
Tekniken bygger på en enkel kemisk princip: batteriet lagrar el genom att omvandla järnoxid till metalliskt järn under laddning och låter järnet rosta igen på ett kontrollerat sätt under urladdning. Cellerna innehåller bara järn, vatten och luft, inget litium, ingen kobolt, inga sällsynta jordartsmetaller.
Systemen packas i 40-fots containrar som kan seriekopplas och konfigureras för mellan 24 och 100 timmars urladdning. Det är en helt annan skala än dagens litiumjonlager, som typiskt matar ut sin energi över några få timmar.
Priset per lagrad kilowattimme uppges ligga på ungefär en tiondel av litiumjon för långtidslagring, enligt fackpublikationen Energy Storage News. Baksidan är lägre verkningsgrad, mer energi går förlorad på vägen, men för det som annars skulle ha kapats bort från nätet vid överproduktion är kalkylen enligt bolaget rakt.
43 miljoner dollar till första fabriken
Kort efter Budget Thuis-avtalet stängde Ore Energy en Series A-runda på 43 miljoner dollar (cirka 410 miljoner kronor), meddelade teknik- och energisajten Electrek. Riskkapitalbolagen Plural och HV Capital ledde omgången, och den totala kapitalanskaffningen sedan starten ligger nu på över 61 miljoner dollar (omkring 585 miljoner kronor).
Pengarna ska bygga bolagets första serieproduktionsanläggning. Målet är produktion på gigawattimme-skala 2028, samma år som leveranserna till Budget Thuis ska starta.
”Vi tror att järn-luft kommer att bli lika viktigt för vinden som litiumjon har varit för solen”, säger vd Aytaç Yilmaz i ett uttalande i samband med Budget Thuis-avtalet.
Han pekar på att europeiska nät redan i dag tvingas stänga av förnybar produktion när det blåser eller solen står högt och efterfrågan är låg. Enligt siffror bolaget hänvisar till kapades runt 72 terawattimmar ren el bort från europeiska nät under 2024, till en beräknad kostnad av 8,9 miljarder euro (cirka 98 miljarder kronor).
EU-stöd i ryggen
Ore Energy körde tidigare i år ett pilotprojekt på 100 timmars urladdning tillsammans med franska EDF i laboratoriet EDF Lab les Renardières i Écuelles. Piloten stöttades av EU:s forskningsprogram StoRIES (Storage Research Infrastructure Eco-System), som ska påskynda utvecklingen av nya lagringsteknologier på den europeiska marknaden.
Ian Hogarth, partner på investeringsbolaget Plural, sätter in genombrottet i ett större sammanhang: ”Långtidslagring av energi är en av de största olösta utmaningarna i energiomställningen, och att låsa upp den kommer att förändra hur vi driver industrin, skalar upp AI-datacenter och driver ekonomisk tillväxt.”
Vad det betyder för nordisk elmarknad
För svenska elkonsumenter är det inte tekniken i sig som är intressant, det är att någon börjar bygga infrastruktur för att jämna ut de långa vindstilla eller mulna perioder som i dag slår igenom direkt på spotpriset, det vill säga det timbaserade priset på elbörsen. Sverige har byggt ut vindkraften kraftigt i norr och blivit strukturellt mer väderberoende, och det är exakt de flerdygnsluckor som järn-luft är byggt för att fylla.
Ore Energys plan är att göra tekniken till ”standardinfrastruktur” i näten till 2035. Om det håller är Budget Thuis-avtalet det första riktiga stresstestet av om långtidslagring kan konkurrera kommersiellt, och om Europa kan bygga bort en del av sitt beroende av fossil reservkraft utan att bara stapla fler litiumjonbatterier på hög.
