Morten Lyhne Petersen
En tunn isbeläggning på frysens väggar är en av de dyraste vanorna i det svenska hushållet.
Just nu, mitt i sommaren, är det få som tänker på frysen. Men även när termometern utomhus kryper mot 25 grader arbetar kompressorn dygnet runt, och en tunn hinna av is på insidan kan förvandla en välfungerande hushållsapparat till en energislukare.
Sambandet mellan isbildning och elförbrukning är närmast linjärt. Varje millimeter is på väggen motsvarar ungefär sex procent högre strömförbrukning, uppger den tyska elleverantören Entega. En beläggning på fem millimeter i frysfacket ökar därmed elförbrukningen med runt 30 procent.
Ju tjockare islagret blir, desto hårdare måste kompressorn jobba för att hålla temperaturen nere. Isen fungerar som en isolator som stänger inne kylan, samtidigt som kompressorn signaleras att den behöver kyla ännu mer.
Därför bildas isen
Frost uppstår när varm och fuktig luft möter frysens kalla ytor. Fukten kondenserar, fryser och lägger sig som ett tunt lager på insidan. Med tiden bygger lagret på sig, ofta först på bakväggen eller runt tätningslisten på luckan.
Varje gång luckan öppnas släpps ny fuktig luft in i utrymmet. Slarv med tätningslister, dåligt insvept mat och lådor som lämnas på glänt påskyndar processen. En självavfrostande frys hanterar detta automatiskt, men äldre modeller och fristående frysboxar kräver manuell avfrostning.
Minus 18 grader räcker
Optimal temperatur i frysen är minus 18 grader. Det är den nivå som både Vattenfall och Entega pekar ut som balanspunkten mellan matens hållbarhet och en rimlig elräkning.
Att sänka temperaturen ytterligare kostar snabbt pengar. Varje grad kallare höjer strömförbrukningen med omkring sex procent, enligt Entega. Det innebär att en frys som körs på minus 22 grader drar omkring en fjärdedel mer el än en som håller minus 18, utan att maten blir bättre bevarad.
En igenfrostad frys drar dessutom betydligt mer el, och även moderna självavfrostande modeller kan behöva kontrolleras och frostas av manuellt vid behov, påminner Vattenfall.
Så mycket kan svenska hushåll spara
En modern kombinerad kyl och frys drar runt 150 till 200 kilowattimmar per år. Med ett svenskt elpris som i genomsnitt ligger nära 1,70 kronor per kilowattimme inklusive nätavgifter, skatt och moms landar årskostnaden på ungefär 260 till 340 kronor bara för själva kylskåpet med frysdel.
Fem millimeter is på väggarna motsvarar då 80 till 100 kronor extra per år för ett vanligt kombiskåp. För en stor fristående frysbox, som lätt drar 300 kilowattimmar årligen, kan samma islager kosta uppemot 150 kronor.
Skillnaderna mellan elprisområdena förstärker effekten. Södra Sverige har historiskt haft högre spotpriser än norra, vilket gör att en isig frys tenderar att bli en dyrare vana ju längre söderut hushållet bor.
Enkel åtgärd, tydlig effekt
Manuell avfrostning behöver göras ungefär en till två gånger per år på frysar utan automatik. Rutinen är enkel: töm frysen, stäng av strömmen, lägg handdukar i botten och låt isen smälta. En skål med varmt vatten inuti snabbar på processen.
Efter avfrostningen är det värt att kontrollera tätningslisten runt luckan. En list som inte sluter tätt släpper in fuktig rumsluft dygnet runt och gör att isen bygger på sig snabbare än den behöver.
Att dammsuga bakom kylen och frysen minst en gång om året kapar dessutom elförbrukningen med upp till en femtedel, enligt Vattenfall. Damm på kompressorns kylslingor tvingar den att arbeta hårdare för att göra sig av med värmen.
