Om sju dagar måste alla EU-webbshoppar ha en ångerknapp

Det betyder att du som konsument ska kunna avbryta ett köp med ett enda klick, lika enkelt som du genomförde det. Lagen träder i kraft om en vecka, och många butiker har fortfarande inte kommit i mål.

Den nya regeln bygger på EU-direktivet 2023/2673, som uppdaterar det gemensamma konsumenträttighetsdirektivet. Kravet är att ångerfunktionen ska vara minst lika synlig och lätt att hitta som själva köpknappen, och den ska finnas tillgänglig under hela den 14-dagars ångerfristen.

I Sverige genomförs reglerna genom proposition 2025/26:84 ”Ett stärkt konsumentskydd vid distansavtal”. Riksdagen sa ja till förslaget i mars, och lagändringarna börjar gälla samma dag som EU-fristen löper ut.

Ett klick ut, ett klick in

Tanken bakom direktivet är enkel. Om du kan ingå ett avtal med ett klick ska du också kunna gå ur det med ett klick. I praktiken innebär det att näringsidkaren måste tillhandahålla en elektronisk ångerfunktion som är ”lättillgänglig i onlinegränssnittet under hela ångerfristen och vara märkt på ett tydligt och lättläst sätt”.

Funktionen ska göra det möjligt för dig att ange uppgifter om köpet, bekräfta att du vill ångra det, och få ett kvitto på att butiken har registrerat ångringen. Inget gömt formulär, ingen chatt-bot, ingen jakt på rätt e-postadress.

Justitieminister Gunnar Strömmer presenterade den svenska propositionen i december. ”Konsumenter ska också enklare kunna utöva sin ångerrätt”, sade han i samband med att förslaget lämnades till riksdagen.

Reglerna gäller alla distansavtal som omfattas av konsumenträttighetsdirektivet. Det betyder kläder, elektronik, möbler, kosmetika, prenumerationer, finansiella tjänster och digitala produkter, oavsett om butiken har sitt säte i Sverige, Tyskland eller någon annanstans inom EU.

Vad händer om butiken struntar i kravet?

Den webbshop som inte är klar den 19 juni riskerar både påföljder och badwill. I Sverige kan ett uteblivet eller bristfälligt ångerverktyg bedömas som otillbörlig marknadsföring, vilket aktiverar sanktionerna i marknadsföringslagen. Det handlar om vitesförelägganden och i värsta fall marknadsstörningsavgift.

I andra EU-länder slår reglerna ännu hårdare. Tyskland har redan skrivit in kravet i sin nationella lagstiftning och kopplat det till böter på upp till 50 000 euro, och för större bolag upp till fyra procent av årsomsättningen. För konsumenten finns dessutom ett extra skyddsnät: om ångerknappen saknas eller fungerar dåligt förlängs ångerfristen automatiskt med upp till tolv månader.

Advokat Christina Berggren på MAQS, som leder byråns retailgrupp, varnar för att kravet kommer slå olika hårt mot olika typer av aktörer. ”Det här är ytterligare ett exempel på hur regelverken kring digital handel blir mer omfattande”, säger hon. ”Större kedjor har ofta egna resurser inom juridik, IT och compliance. För mindre bolag kan varje ny regel innebära en oproportionerligt stor arbetsinsats och kostnad.”

Testa din favoritbutik innan fristen

Svensk e-handel slog rekord under 2025 med en omsättning på 166 miljarder kronor enligt Svensk Handel, och 71 procent av konsumenterna handlade på nätet varje månad. Det är miljarder som rör sig genom kassasystem som från nästa vecka måste leva upp till den nya standarden.

Som konsument är det värt att göra en snabb check innan helgen. Gå in på de butiker du brukar handla hos, hitta sidfoten eller ”Mitt konto”, och leta efter en ångerknapp eller motsvarande funktion. På större aktörer som Zalando, Zara och Elgiganten brukar funktionen ligga i ordersidan, men det avgörande är att den ska gå att hitta utan att du först måste logga in i en app du aldrig laddat ner.

Hittar du den inte? Då har butiken antingen jobb framför sig eller bryter mot lagen från den 19 juni. Och då har du i praktiken ett år och två veckor på dig att ångra köpet i stället för de vanliga två.