Säkerhet
VPN förklarat: Så funkar “tunneln” som kan göra dig svårare att spåra
En VPN låter dig skicka din internettrafik via en annan server än din egen uppkoppling – som en skyddad omväg. Det kan ge bättre integritet, ibland tillgång till innehåll som annars är spärrat, och ett extra lager mot insyn på osäkra nät. Men det är ingen magisk osynlighetskappa – och det är värt att förstå vad som faktiskt händer.

Mer_Studio / Shutterstock
Vad en VPN är – i praktiken
VPN står för “virtuellt privat nätverk”. Förr var det mest ett jobbgig: anställda kopplade upp sig hemifrån till företagets interna system. I dag används VPN ofta som en konsumenttjänst för vanlig surf, där du kör din trafik genom en VPN-leverantörs servrar, skriver Engadget.
Tekniskt består det av två delar:
- En VPN-klient (app eller inbyggd funktion i dator/mobil) som du använder för att ansluta.
- En VPN-server som tar emot din trafik och skickar den vidare ut på internet.
När du är ansluten blir VPN-servern i praktiken din “utgång” mot webben.
Vad som händer när du slår på VPN
Utan VPN går din trafik ungefär så här: din enhet → router/modem → internetleverantör (ISP) → webbplats/tjänst.
Läs också: Nvidia passerade 4 000 miljarder dollar
Med VPN kommer en extra station in:
- Du ansluter till en VPN-server.
- En “tunnel” skapas mellan din enhet och servern.
- Din trafik skickas genom tunneln till VPN-servern.
- VPN-servern skickar trafiken vidare till webbplatsen/tjänsten.
- Svaret går tillbaka samma väg.
Effekten: webbplatsen ser normalt VPN-serverns IP-adress – inte din. Och din internetleverantör ser att du har en VPN-anslutning, men har svårare att se exakt vad du gör i den (mer om det strax).
Varför det kan vara värt att bry sig
Det finns två huvudskäl som gör att VPN blivit så populärt:
- Integritet: Du byter ut din synliga IP-adress och minskar insynen i din trafik på vägen mellan dig och VPN-servern.
- Virtuell plats: Eftersom du “kommer ut” på nätet via VPN-servern kan du framstå som att du surfar från ett annat land eller en annan stad.
Det är också därför VPN ofta nämns i sammanhang som offentliga wifi-nät, resor och geo-spärrat innehåll. Men här gäller en viktig brasklapp: att kunna “se ut” att du är i ett annat land betyder inte automatiskt att allt innehåll blir tillgängligt – många tjänster försöker aktivt upptäcka och blockera VPN-trafik.
Läs också: Apple vill köpa F1-rättigheterna
Internet på paketnivå – den enkla versionen
När du surfar skickas data i små paket. De måste både:
- Hitta rätt väg (adress/routing).
- Komma fram i rätt ordning och utan att tappas bort.
Här kommer protokoll som IP och TCP in i bilden: de är en del av grundsystemet som gör att din enhet och en server kan prata med varandra, även om de aldrig “setts” tidigare.
En VPN lägger ett extra lager ovanpå detta: den kapslar in dina paket i ett nytt “kuvert” och skickar dem först till VPN-servern, som sedan skickar dem vidare.
Krypteringen: vad som skyddas – och vad som inte gör det
Det VPN:en faktiskt gör är att kryptera länken mellan din enhet och VPN-servern. Det betyder att någon som snokar på nätet mellan dig och servern får mycket svårare att se innehållet i trafiken.
Läs också: Samsung fortsätter med galna priser
Men två saker är lätta att missförstå:
- VPN krypterar inte “allt på internet”. Den skyddar transporten till VPN-servern.
- Själva webbplatsen du besöker kan ändå se massor – särskilt om du loggar in.
Dessutom använder många webbplatser redan HTTPS, som krypterar trafiken mellan din webbläsare och webbplatsen. VPN och HTTPS gör alltså olika jobb: HTTPS skyddar till webbtjänsten, VPN skyddar sträckan till VPN-servern och hjälper dig byta synligt IP.
VPN-protokoll: språket som klient och server delar
När folk pratar om att en VPN är “snabb” eller “säker” handlar det ofta om protokollet: reglerna för hur tunneln skapas, hur nycklar byts, och hur datapaket krypteras och skickas.
Vanliga protokoll i dag inkluderar:
Läs också: Håll inne knappen – då avslöjar WhatsApp en dold funktion du inte visste fanns
- WireGuard (ofta snabb och modern i design)
- OpenVPN (väl beprövad och flexibel)
- IKEv2/IPsec (vanlig i mobila sammanhang)
Äldre varianter som PPTP brukar däremot räknas som osäkra i moderna hotbilder och bör undvikas.
Handshake och nycklar – varför “militärklassad kryptering” är en halvsanning
Reklamfraser som “militärklassad” brukar syfta på starka chiffer (till exempel AES-256) eller moderna alternativ som ChaCha20. Det är bra – men det är inte hela historien.
För att kryptering ska fungera måste klienten och servern komma överens om nycklar på ett säkert sätt. Därför används ofta en startprocess (“handshake”) där man:
- autentiserar servern (så du inte kopplar upp dig mot en bedragare),
- och etablerar sessionsnycklar som sedan används för själva datatrafiken.
I praktiken kombineras ofta olika tekniker: en säkrare men tyngre uppstart för att byta nycklar, och sedan snabbare symmetrisk kryptering för själva datapaketen.
Läs också: Samsung Galaxy Z Fold7: Tunnare, starkare och snabbare
Steg för steg: så ser flödet ut när du öppnar en webbsida
Tänk dig att du skriver in en webbadress i webbläsaren:
- VPN-appen är redan ansluten och tunneln är aktiv.
- Din webbläsare skapar en förfrågan.
- VPN-klienten fångar upp trafiken och skickar den krypterad till VPN-servern.
- VPN-servern dekrypterar och skickar vidare till webbplatsen.
- Webbplatsen svarar till VPN-servern.
- VPN-servern krypterar svaret tillbaka genom tunneln.
- Din enhet dekrypterar och webbläsaren visar sidan.
Den extra omvägen gör ofta att hastigheten sjunker lite – ibland knappt märkbart, ibland tydligt, beroende på serverns avstånd, belastning och protokoll.
Vad du ska ta med dig när du väljer VPN
När du kan mekaniken blir det lättare att sålla i marknadsföringen:
- “100 % anonymitet” stämmer sällan: om du loggar in på konton eller lämnar spår på annat sätt är du fortfarande du.
- “Stoppar all spårning” är överdrivet: cookies, fingerprinting och inloggningar kan fortfarande identifiera dig.
- “Superkryptering” säger mindre än man tror: protokoll, nyckelhantering och leverantörens loggpolicy spelar minst lika stor roll.
En VPN kan vara ett bra verktyg – särskilt på resor, offentliga nät och för att minska exponeringen av din IP-adress. Men den ersätter inte god säkerhet i övrigt: unika lösenord, tvåfaktorsautentisering, uppdaterade enheter och sunt omdöme mot phishing.
En smart omväg – inte en fribiljett
En VPN gör internetresan mer privat mellan dig och VPN-servern och kan ge dig en annan “digital adress”. Det kan räcka långt i vardagen. Men den stora vinsten kommer när du använder den med rätt förväntningar: som ett extra lager – inte som hela skyddet.
